Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Tusentals ungdomar kämpar varje dag med depression

Att känna sig ledsen eller nedstämd ibland – det är en del av livet. Men om ledsenheten håller i sig kan den övergå i en depression. Barn reagerar inte alltid på samma sätt som vuxna gör när de är deprimerande. Istället för att bli nedstämd kan unga till exempel blir irriterade och arga.

Tonårsflicka sitter med huvudet i handen.

2018 kämpade mer än 11 000 barn och unga med depression. 8042 av dem var flickor.

Depression kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser som till exempel stora livsförändringar, familjeproblem, separation från viktiga personer som ens föräldrar. Det kan också handla om långvarig stark stress, att man känner sig annorlunda eller går igenom många svåra saker.

En del kan också drabbas av depression till följd av andra hjärnsjukdomar eller skador. Det finns också ett samband mellan depression och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Sömnproblem och koncentrationssvårigheter kan vara tecken på depression

Barn reagerar inte alltid på samma sätt som vuxna gör när de är deprimerande. Istället för att bli nedstämd kan unga till exempel blir irriterade och arga. Likgiltighet, tappa lusten för att göra saker, ändrad aptit och viktminskning, humörsvängningar, problem med sömnen, koncentrationssvårigheter, tänka negativt om sig själv, tänka på döden och inte vilja leva, är andra exempel på symptom vid depression.

Svårt att hänga med i skolan

Det är skillnad på hur depression märks hos ett mindre barn och hos en tonåring. Mindre barn som blir deprimerade kan ibland stanna eller gå tillbaka i sin utveckling. Till exempel kan barnet sluta leka eller sluta göra saker som hen har lärt sig.

Hen kan också reagera med att gråta, skrika eller stöta bort den som försöker trösta. För ett barn som går i skolan, särskilt på högstadiet eller gymnasiet, kan en depression göra att hen inte orkar vara koncentrerad, tänka och vara engagerad. Då blir det svårt att hänga med på lektionerna och att göra läxor.

Den vanligaste formen av depression kan delas upp i tre svårighetsgrader:

  • Lätt eller lindrig depression – vardagen går att hantera
  • Medelsvår eller måttlig depression – vardagen är svår
  • Svår eller djup depression – påverkar livet väldigt mycket

Det är vanligt att barn och tonåringar som har en depression också har andra problem. Självskadebeteende genom att till exempel rispa eller skära sig är ett vanligt sätt att försöka lindra svår depression eller starka känslor av ångest.

Ätstörningar är också vanliga. Det finns också en risk för att tonåringar som mår dåligt börjar dricka alkohol eller använda andra droger för att orka med sina svåra känslor. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.

Antalet barn och unga som är deprimerade har ökat de senaste åren och det är vanligare hos flickor.

Läs mer om depression

Källor

  • 1177
  • Socialstyrelsen
  • Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Illustration av forskare som står på en stege och undersöker i en mans huvud.

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.
Läs mer
Porträtt av Embla Steiner.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer
Hugo och hans lillebror Sixten tillsammans i en pool.

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta