Caroline Ingre, läkare och hjärnforskare Caroline Ingre är läkare och forskar om ALS på Karolinska Institutet.

Hjärnforskaren som vill knäcka ALS-gåtan

Den som drabbas av ALS blir sakta mer och mer förlamad – tills andningen slutar att fungera. Idag finns tyvärr inget sätt att stoppa denna hemska sjukdom. Här berättar läkaren och hjärnforskaren Caroline Ingre om varför det finns hopp.

Hur kan din forskargrupps arbete hjälpa ALS-patienter?

– Idag finns inget enskilt prov som visar på en ALS-diagnos. Det innebär att många får vänta länge på rätt diagnos och då får de inte hjälp i tid. Det vill vi ändra på. Vi letar därför efter molekyler i kroppen, så kallade biomarkörer, som kan visa om någon har ALS. I förlängningen hoppas jag förstås att det också kan skynda på utvecklingen av nya behandlingar för olika former av ALS.

Ni gör en ovanligt omfattande studie, kan du berätta?

– Vi samlar in massor av data om alla ALS-patienter i hela Stockholmsregionen, exempelvis röntgenbilder, blodprover, vävnadsprover och familjehistoria. Sedan använder vi all denna information för att hitta samband och mönster som kan förklara varför patienten drabbades, men också hur sjukdomen sedan utvecklar sig.

Hur kan det leda till nya behandlingar av ALS?

– Jag tror att biomarkörer kommer att spela en viktig roll för att skynda på utvecklingen av nya behandlingsformer. Om vi ser att ”sjukdomsmolekylerna” sjunker tack vare ett visst preparat kan vi anta att det fungerar. När vi sedan har fått fram ett läkemedel blir det dessutom ännu viktigare med tidig diagnos, eftersom behandlingen måste sättas in innan ett stort antal nerver har hunnit förtvina.

Du verkar hoppfull?

– Ja, vårt arbete går bra och vi rör oss snabbt framåt. Jag tror att vi kan ha fått fram bra diagnos- och prognosverktyg redan om ett par år.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Det går inte att överskatta! Den här typen av hjärnforskning, som utgår från patienten, tycker jag att det behövs mer av. Jag tror att om vi skulle knäcka bara en del av ALS-gåtan, som länge verkade olöslig, så skulle det sporra många andra hjärnforskare.

Relaterat

En stillbild från en video om Victoria Sandsjoe som drabbades av ALS när hon var 21 år gammal.

Victorias berättelse: Att få ALS som 21-åring

Victoria är en av de yngsta i Sverige som drabbats av ALS, en neurologisk sjukdom utan botemedel som leder till döden. Hon har startat en insamling till förmån för forskningen, som hon ser som sitt enda hopp.

Victoria Sandsjoe

”Min enda chans är att forskningen går framåt”

När Victoria Sandsjoe var 21 år kretsade hennes liv kring friidrott, ekonomistudierna och sambon. Då kom ALS-diagnosen. Här berättar hon om sin situation och hoppet om nya behandlingar.

En äldre dam kollar rakt in i kameran.

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i antal. Fyndet innebär hopp om att på sikt hitta vägar att bromsa sjukdomen.

ALS-forskaren: Vi är nära ett botemedel

Forskningen om den obotliga sjukdomen ALS tar stora kliv framåt. Överläkare Caroline Ingre som noggrant analyserar prover från sina patienter är hoppfull och tror att med tillräckliga satsningar på forskningen har vi snart ett botemedel.

Kompisgänget bakom insamlingen Fight ALS cyklar Vätternrundan för ALS-forskningen.

De cyklar Vätternrundan för vännen och ALS-forskningen

För drygt tre år sedan drabbades då 27-åriga Johan av den obotliga sjukdomen ALS. Sedan dess har kompisgänget genom diverse aktiviteter samlat in nära 1 miljon kronor till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden. Nu ska de cykla Vätternrundan för att nå miljonen.

Victoria Sandsjoe är en av Sveriges yngsta ALS-patienter. Här paddlar hon kajak.

Victoria fick ALS som 21-åring

Victoria Sandsjoe är 24 år och lever med ALS. Hon är en av de yngsta patienterna i Sverige och tillsammans med sin mamma Lotta Svenneling har hon startat en insamling hos Hjärnfonden för att stötta forskningen och sprida kunskap om sjukdomen.