Hjärnfonden
Ge en gåva
Caroline Ingre, läkare och hjärnforskare

Caroline Ingre är läkare och forskar om ALS på Karolinska Institutet.

Hjärnforskaren som vill knäcka ALS-gåtan

Den som drabbas av ALS blir sakta mer och mer förlamad – tills andningen slutar att fungera. Idag finns tyvärr inget sätt att stoppa denna hemska sjukdom. Här berättar läkaren och hjärnforskaren Caroline Ingre om varför det finns hopp.

Hur kan din forskargrupps arbete hjälpa ALS-patienter?

– Idag finns inget enskilt prov som visar på en ALS-diagnos. Det innebär att många får vänta länge på rätt diagnos och då får de inte hjälp i tid. Det vill vi ändra på. Vi letar därför efter molekyler i kroppen, så kallade biomarkörer, som kan visa om någon har ALS. I förlängningen hoppas jag förstås att det också kan skynda på utvecklingen av nya behandlingar för olika former av ALS.

Ni gör en ovanligt omfattande studie, kan du berätta?

– Vi samlar in massor av data om alla ALS-patienter i hela Stockholmsregionen, exempelvis röntgenbilder, blodprover, vävnadsprover och familjehistoria. Sedan använder vi all denna information för att hitta samband och mönster som kan förklara varför patienten drabbades, men också hur sjukdomen sedan utvecklar sig.

Hur kan det leda till nya behandlingar av ALS?

– Jag tror att biomarkörer kommer att spela en viktig roll för att skynda på utvecklingen av nya behandlingsformer. Om vi ser att ”sjukdomsmolekylerna” sjunker tack vare ett visst preparat kan vi anta att det fungerar. När vi sedan har fått fram ett läkemedel blir det dessutom ännu viktigare med tidig diagnos, eftersom behandlingen måste sättas in innan ett stort antal nerver har hunnit förtvina.

Du verkar hoppfull?

– Ja, vårt arbete går bra och vi rör oss snabbt framåt. Jag tror att vi kan ha fått fram bra diagnos- och prognosverktyg redan om ett par år.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Det går inte att överskatta! Den här typen av hjärnforskning, som utgår från patienten, tycker jag att det behövs mer av. Jag tror att om vi skulle knäcka bara en del av ALS-gåtan, som länge verkade olöslig, så skulle det sporra många andra hjärnforskare.

Relaterat

Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.

”Min förhoppning är många nya gåvor”

Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?

De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta