Hjärnfonden
Ge en gåva
Ung kvinna hjälper sin mamma genom att ta hennes händer.

Therese och hennes syster förstod i flera år att något var fel med deras mamma och misstänkte att hon hade Alzheimer. Foto:i iStock

“Vår omtänksamma mamma kommer aldrig tillbaka”

Therese berättar om när hennes mamma fick diagnosen Alzheimer. Efter ett halvår av utredningar och tester på minnesmottagningen kom det svåra beskedet.

Mamma, min syster och jag sitter i väntrummet och jag funderar på vad vi dragit igång.

Kanske har mamma bara förändrats och inte bryr sig om oss längre på samma sätt (har vi gjort något som sårat henne?). Kanske är hon glömsk för att hon är stressad. Kan hon ha börjat dricka massor alkohol utan att vi vet och därför slår sig och rör ihop saker?

Eller inbillar vi oss alla tecken vi tror oss ha sett bara för att mormor var sjuk? Hon är ju bara lite över 60 år, klart hon inte är sjuk. Min syster och jag har misstänkt att något är fel i några år, men ingen har vågat ta upp frågan. Det är inte ett ämne man enkelt bara tar upp. Även hennes arbetsgivare har framfört sin oro.

Nu är tiden fienden

I ett halvår har vi nu gått på utredning på minnesmottagningen med tester, intervjuer, röntgen, provtagningar med mera. Kommer hon att förlåta oss för att vi, hennes egna döttrar, anklagat henne för att ha Alzheimer?

Där, mitt i mina tankar kommer läkare, sjuksköterska och kurator och hämtar oss. Jag inser då direkt att med den uppställningen kommer inget att bli som förr. Vår omtänksamma ”bullmamma” kommer aldrig att komma tillbaka utan vi kommer, i omgångar, att förlora henne mer och mer. Men vi kommer göra vårt allra yttersta för att maxa med livskvalité och skapa fina, nya minnen men med tiden som vår fiende.

Nya praktiska lösningar måste till

Vi jobbar parallellt med att hitta praktiska lösningar som ska underlätta den nya vardagen. Så som att komma ihåg att äta, hitta hemma, veta vilken dag det är, är det dag eller natt, komma ihåg att ta medicinen och även komma ihåg att den är tagen, och så vidare…

Älskade mamma lämna oss inte ännu, vi behöver dig!

Therese, dotter

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta