Hjärnfonden
Ge en gåva
Ung kvinna hjälper sin mamma genom att ta hennes händer.

Therese och hennes syster förstod i flera år att något var fel med deras mamma och misstänkte att hon hade Alzheimer. Foto:i iStock

“Vår omtänksamma mamma kommer aldrig tillbaka”

Therese berättar om när hennes mamma fick diagnosen Alzheimer. Efter ett halvår av utredningar och tester på minnesmottagningen kom det svåra beskedet.

Mamma, min syster och jag sitter i väntrummet och jag funderar på vad vi dragit igång.

Kanske har mamma bara förändrats och inte bryr sig om oss längre på samma sätt (har vi gjort något som sårat henne?). Kanske är hon glömsk för att hon är stressad. Kan hon ha börjat dricka massor alkohol utan att vi vet och därför slår sig och rör ihop saker?

Eller inbillar vi oss alla tecken vi tror oss ha sett bara för att mormor var sjuk? Hon är ju bara lite över 60 år, klart hon inte är sjuk. Min syster och jag har misstänkt att något är fel i några år, men ingen har vågat ta upp frågan. Det är inte ett ämne man enkelt bara tar upp. Även hennes arbetsgivare har framfört sin oro.

Nu är tiden fienden

I ett halvår har vi nu gått på utredning på minnesmottagningen med tester, intervjuer, röntgen, provtagningar med mera. Kommer hon att förlåta oss för att vi, hennes egna döttrar, anklagat henne för att ha Alzheimer?

Där, mitt i mina tankar kommer läkare, sjuksköterska och kurator och hämtar oss. Jag inser då direkt att med den uppställningen kommer inget att bli som förr. Vår omtänksamma ”bullmamma” kommer aldrig att komma tillbaka utan vi kommer, i omgångar, att förlora henne mer och mer. Men vi kommer göra vårt allra yttersta för att maxa med livskvalité och skapa fina, nya minnen men med tiden som vår fiende.

Nya praktiska lösningar måste till

Vi jobbar parallellt med att hitta praktiska lösningar som ska underlätta den nya vardagen. Så som att komma ihåg att äta, hitta hemma, veta vilken dag det är, är det dag eller natt, komma ihåg att ta medicinen och även komma ihåg att den är tagen, och så vidare…

Älskade mamma lämna oss inte ännu, vi behöver dig!

Therese, dotter

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta