Hjärnfonden
Ge en gåva
Lise-Lott och hennes storasyster Linda

Lise-Lotts storasyster Linda drabbades av Alzheimers sjukdom när hon bara var 62 år gammal.

Det är för sent för Linda, men inte för oss andra

Linda var bara 62 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Då hade hennes man redan gått bort på grund av en hjärntumör. En hel familj har behövt lida ofattbart mycket på grund av hjärnans sjukdomar. Det skrämmande är att alla kan drabbas, därför behövs det ett genombrott. Läs Lindas lillasysters berättelse och hennes vädjan om stöd till hjärnforskningen.

Under den första halvan av mitt liv var Linda min stora storasyster. Hon var tolv år äldre och lärde mig mycket om världen, inte minst när jag själv fick barn och hon redan hade fyra. Hon var en sådan person som alltid ville allas bästa och gärna delade med sig av sin kunskap. Det var nog därför som hon var en så himla duktig och omtyckt förskolepedagog.

För drygt tio år sedan fick vi en ny sorts relation, då Lindas man tragiskt nog gick bort på grund av en hjärntumör. Vi började umgås mer och reste mycket och hade väldigt roligt som systrar. Därför var jag väldigt uppspelt när det, en dag för ungefär fem år sedan, var dags för en vecka tillsammans. Till min stora förskräckelse kände jag nu inte alls igen min älskade syster.

Alzheimerdiagnos efter besök på minnesklinik

Samtalen jag hade längtat efter blev mest en monolog från min sida. Och jag såg hur hon kämpade för att använda besticken rätt. Något var riktigt fel. Efter att ha pratat ihop mig med Lindas barn föll pusselbitarna på plats. Sedan gick allting fort. Vi bokade tid hos en läkare som skickade Linda till en minnesklinik och där fick hon snabbt sin diagnos, Alzheimers sjukdom.

Jag blev förstås väldigt, väldigt ledsen. Framförallt när jag tänkte på Lindas barn, som redan hade förlorat sin pappa på grund av sjukdom i hjärnan. Efter det blev jag förbannad. Vad sjutton är meningen med det här? Varför skulle världens snällaste människa drabbas av världens hemskaste sjukdom? Även om jag aldrig får svar tänker jag kämpa mot Alzheimer. Gör det du också, genom att stödja hjärnforskningen.

Enormt lidande för anhöriga

Idag är Linda på ett boende och mår mycket dåligt. Hon kommer inte längre ihåg våra namn, men vi märker att hon blir trygg när vi hälsar på. Vi har fått ett undantag från besöksrestriktionerna, eftersom läkarna säger att Linda har kort tid kvar. När du läser det här kanske min syster inte längre finns i livet.

Jag ber dig därför inte om hjälp för Lindas skull, utan för alla som ännu inte har drabbats av Alzheimers sjukdom. Lidandet är enormt, även för de anhöriga – sorgen pågår ju i flera år. I och med att sjukdomen har påverkat mig så mycket har jag läst på. Jag vet nu att det finns mycket lovande hjärnforskning. Den måste få fortsätta! Ge en gåva som räddar liv, kanske på någon du älskar.

Varma hälsningar
Lise-Lott Persson,
Alzheimerdrabbade Lindas syster

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta