Hjärnfonden
Ge en gåva
Doktor håller i en spruta med Alzheimermedicin

Är en effektiv Alzheimerbehandling inom räckhåll?

Lars Lannfelt, professor i geriatrik, har forskat på Alzheimers sjukdom i över 30 år. Med stöd från Hjärnfonden har han gjort upptäckter som inom några år kan leda till världens första läkemedel som faktiskt kan stoppa sjukdomen.

Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet
Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet

Du var med om genombrott redan på 90-talet. Kan du berätta?
– Det började 1992 när vi hittade en genetisk förändring som gav viktiga ledtrådar om mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Några år senare upptäckte vi en annan mutation, som skapar ett förstadium till det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimer. Det gav mig idén att det var detta förstadium, snarare än själva placket, som skadade nervcellerna – och att det skulle kunna behandlas med antikroppar.

Din idé har nu blivit en läkemedelskandidat – hur gick det till?
– Efter flera års hårt arbete lyckades vi ta fram en sådan här antikropp på mitt labb i Uppsala. Ett japanskt företag, med stor expertis inom Alzheimers sjukdom, blev intresserade och gjorde försök med väldigt positiva resultat. Därför genomför de nu en global fas 3-studie, vilket är sista steget vid läkemedelsutveckling. Om den studien går lika bra som de tidigare så är jag övertygad om att detta blir en godkänd behandling. Om ungefär två år vet vi.

Din Alzheimerforskning fortsätter parallellt. Behövs det fler angreppssätt?
– Ja, nu undersöker vi en ny typ av mutation. Vi kan lära oss väldigt mycket om hur Alzheimers sjukdom uppstår genom att studera de här sällsynta mutationerna. Vi behöver fortfarande lära oss mycket mer. Till exempel för att det inte är säkert att en ny behandlingsform fungerar på alla patienter.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?
– När vi tog fram antikroppen så fick min forskargrupp ett anslag på fem år från Hjärnfonden. Det var avgörande för oss. Och det är ett konkret bevis på att det lönar sig att satsa på svensk hjärnforskning. Jag känner stor tacksamhet till alla som bidrar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta