Hjärnfonden
Ge en gåva
Provrör med blod märkt Test Alzheimer

Alzheimerforskning som kan ge bättre diagnostik och behandlingar

Professor Kaj Blennow leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla metoder för att följa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Målet är att enkla blodprov ska kunna ge viktiga svar om sjukdomen.

Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet

Ert arbete har fått mycket uppmärksamhet. Kan du berätta vad ni gör?

– Vi utvecklar tester för biomarkörer vid Alzheimer, alltså de molekylersom är viktiga vid sjukdomsutvecklingen. Vi behöver hitta fler sådana biomarkörer för att bättre förstå hur sjukdomen fungerar. Det kan få stor betydelse för såväl vården som annan Alzheimerforskning.

På vilket sätt kan era Alzheimertester göra nytta i vården?

– Vi hoppas att få fram billiga och bra tester via blodprov som kan användas redan i primärvården. Troligen kommer det att vara viktigt att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt i förloppet för att en framtidabehandling ska vara effektiv. Vården skulle också kunna spara  massor av resurser genom att bli bättre på att tidigt utesluta Alzheimer och undvika onödiga utredningar hos specialister.

Hur hjälper biomarkörerna till i jakten på ett botemedel?

– Ett viktigt mål med vårt arbete är att Alzheimerforskningen ska kunna fokusera på rätt patienter. Idag vet vi att ungefär 20 procent av
dem som har fått diagnosen senare visar sig ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom.

Vad är ert nästa steg?

– Nu ska vi fortsätta med större kliniska studier för att få en tydligare bild av hur bra våra biomarkörer fungerar. Vi ska ta reda på hur tidigt vi kan upptäcka Alzheimer och hur väl våra tester kan förutspå sjukdomsförloppet.

Varför är Hjärnfondens givare så viktiga?

– Den här typen av forskning är oerhört kostsam och vi som leder forskargrupper behöver ständigt   kämpa för att få anslag, eftersom resurserna är så begränsade. Allt stöd är därför varmt välkommet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta