Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Alzheimerforskning som kan ge bättre diagnostik och behandlingar

Professor Kaj Blennow leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla metoder för att följa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Målet är att enkla blodprov ska kunna ge viktiga svar om sjukdomen.

Provrör med blod märkt "Test Alzheimer."
Porträtt av Kaj Blennow.

Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet.

Ert arbete har fått mycket uppmärksamhet. Kan du berätta vad ni gör?

– Vi utvecklar tester för biomarkörer vid Alzheimer, alltså de molekylersom är viktiga vid sjukdomsutvecklingen. Vi behöver hitta fler sådana biomarkörer för att bättre förstå hur sjukdomen fungerar. Det kan få stor betydelse för såväl vården som annan Alzheimerforskning.

På vilket sätt kan era Alzheimertester göra nytta i vården?

– Vi hoppas att få fram billiga och bra tester via blodprov som kan användas redan i primärvården. Troligen kommer det att vara viktigt att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt i förloppet för att en framtidabehandling ska vara effektiv. Vården skulle också kunna spara massor av resurser genom att bli bättre på att tidigt utesluta Alzheimer och undvika onödiga utredningar hos specialister.

Hur hjälper biomarkörerna till i jakten på ett botemedel?

– Ett viktigt mål med vårt arbete är att Alzheimerforskningen ska kunna fokusera på rätt patienter. Idag vet vi att ungefär 20 procent av
dem som har fått diagnosen senare visar sig ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom.

Vad är ert nästa steg?

– Nu ska vi fortsätta med större kliniska studier för att få en tydligare bild av hur bra våra biomarkörer fungerar. Vi ska ta reda på hur tidigt vi kan upptäcka Alzheimer och hur väl våra tester kan förutspå sjukdomsförloppet.

Varför är Hjärnfondens givare så viktiga?

– Den här typen av forskning är oerhört kostsam och vi som leder forskargrupper behöver ständigt kämpa för att få anslag, eftersom resurserna är så begränsade. Allt stöd är därför varmt välkommet.

Läs mer om Alzheimer sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta