Forskare tittar i ett mikroskop i labbet. I år delar Hjärnfonden ut stipendier till 10 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen.

Hjärnfondens stipendiater 2021

Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd har beslutat att i år dela ut stipendier till 10 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna forska på heltid i två år om hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

-Hjärnfondens utdelning av stipendier möjliggör att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel Alzheimer, epilepsi, svår huvudvärk eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Det är tack vare generösa gåvor och donationer som Hjärnfonden varje år kan dela ut stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning och därmed bidra till att hitta nya sätt att upptäcka och behandla sjukdomar och skador på hjärnan och nervsystemet.

Stipendiater 2021:

Barde, Swapnali
Neuropeptiders transkriptoma landskap i den mänskliga hjärnan
Depression
Karolinska Institutet

Guterstam, Arvid
Ögonstrålehypotesen: Ny mekanism för social perception av andras uppmärksamhet
Barn- och ungdomshjärnan
Princeton University, USA

Hochgerner, Hannah
Mediala amygdalan: molekylära spår av social könsdimorfism
Hjärnans funktion
Technion – Israel Institute of Technology

Johansson, Yvonne
Hur kommunicerar enskilda nervtrådar mellan kortex och striatum?
Hjärnans funktion
Karolinska Institutet

Jonson, Maria
Analys av en ny universalmarkör för neurodegenerativa sjukdomar
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Linköpings universitet

Leuzy, Antoine
Tau avbildning med PET i Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Lunds universitet

Matheson, Granville
Metodutveckling för PET-studier av depression
Depression
Karolinska Institutet

Smedfors, Gabriella
Psilocybin som profylaktisk behandling mot Hortons huvudvärk
Migrän, Horton och annan huvudvärk
Yale University, USA/Karolinska Institutet

Sveinsson, Olafur
Mortalitet vid epilepsi: dödsorsaker, riskfaktorer och potentiell prevention med
Epilepsi
Karolinska Institutet

Tiger, Mikael
PET-studier av serotonin 1B-receptorns roll vid behandling av depression
Depression
Karolinska Institutet

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.