”Jag hade tryck över bröstet och hjärtklappning”

Veronica arbetade som förskollärare och hade en hårt pressad arbetssituation – höga krav, många olika arbetsuppgifter och en ständig kamp för att resurserna var knappa. Förväntningarna på henne var otydliga och hon kände osäkerhet om det hon gjorde på arbetet var tillräckligt.

På arbetet fick Veronica ofrivilligt axla rollen som informell ledare i organisationen där hon förväntades hantera frågor om sådant som inte låg inom hennes ansvarsområde. Det tuffa arbetet i kombination med att hon kände stort ansvar och samvetsstress för barnen gjorde situationen väldigt ansträngande.

– Det går inte att strunta i att hjälpa ett barn för att arbetssituationen är pressad och vi är kort om personal. Jag vände ut och in på mig själv för att alla barn skulle få sina behov tillgodosedda, trots att tiden inte räckte till.

Varningssignalerna

Veronica fick tydliga varningssignaler på att stressen hade blivit för stor och att den påverkade henne både fysiskt och psykisk.

– Allt resulterade i att jag vaknade väldigt tidigt på morgnarna. Jag hade ett ständigt tryck över bröstet, hjärtklappning och nervryckningar. Jag var ofta arg, grät mycket, mådde illa och var så sjukt trött.

Dessutom fick hon kroppsliga symtom så som ont i axlar och nacke. Tillslut insåg hon vad som höll på att hända med henne och att situationen var ohållbar. Hon ringde gråtande till vårdcentralen. Redan dagen efter fick hon träffa en läkare som sjukskrev henne direkt. Därefter följde en lång period av sjukskrivningar på hel- och sedan deltid.

Utmattningens har satt spår

Det har tagit lång tid för Veronica att komma tillbaka och det är först idag, drygt tre år senare som hon har kunnat börja arbeta heltid igen. För att klara av att arbeta måste hon prioritera bort mycket av sin fritid. Och även om hon idag känner sig både piggare och gladare har utmattningen satt tydliga spår.

– Att vara tillbaka på samma arbetsplats är en utmaning, för de höga kraven i förhållande till de låga resurserna kvarstår. Det spelar inte så stor roll vad jag har lärt mig om mig själv under min sjukskrivning. Den ohållbara arbetsmiljön kvarstår. Jag är fortfarande väldigt ljudkänslig och blir fortare trött i både kroppen och hjärnan än andra. Mitt minne är sämre än det var innan jag blev sjuk och jag har svårt att hålla koncentrationen uppe längre stunder. Min hjärna arbetar långsammare och trögare nu och det är frustrerande.

Relaterat

”Självförtroendet, självvärdet och självkänslan låg i botten och gav mig självmordstankar”

Anna hade ett krävande arbete och jobbade övertid så gott som varje dag. Den ohållbara arbetssituationen ledde till mycket stress. Samtidigt hände det saker på det privata planet som hon aldrig hade kunnat föreställa sig.

Bilden har klarnat med tiden

Med facit i hand vet Mariah faktiskt inte hur många år hon kan backa bandet. Hon väljer att inte titta i backspegeln för att leta efter förklaringsmodeller. Läs hennes berättelse här

”Jag grät varje dag”

Nina var helt slutkörd efter lång slitsam period i livet. Hon mådde så psykiskt dåligt att det uppmärksammades av en psykolog som familjen hade kontakt med.

Ung kvinna sitter i egna tankar

”Jag stängde av mina känslor och allt var tomt”

Ångesten har följt Aye hela livet, men varningssignalerna på att allt inte stod rätt till började komma krypande för några år sedan.

”Jag ville så gärna hitta en fysisk förklaring”

Mitt i en blomstrande idrottskarriär, drabbades höjdhopparen Linus Thörnblad av utmattningssyndrom som gjorde att han inte ens kunde ta sig ur sängen.

”Hjärnan bara pajade och det fanns ingen kraft över”

Mayvor var 37 år och ensamstående mamma när hon gick in i väggen. Det var 1990 och långt innan diagnosen utmattningssyndrom kom till.