“Självförtroendet, självvärdet och självkänslan låg i botten och gav mig självmordstankar”
Anna hade ett krävande arbete och jobbade övertid så gott som varje dag. Den ohållbara arbetssituationen ledde till mycket stress. Samtidigt hände det saker på det privata planet som hon aldrig hade kunnat föreställa sig.
Trots att Anna och kollegorna arbetade hårt gick verksamheten dåligt. De bytte lokaler och fick en ny chef som inte fungerade bra i sin roll. De anställda fick sällan höra från ledningen att de gjorde ett bra jobb. Anna blev sjukskriven för en överansträng handled. Tanken var att hon skulle gå tillbaka till arbetet på deltid med andra arbetsuppgifter, men blev istället uppsagd på grund av arbetsbrist. På det privata planet var det också tufft. Anna upptäckte att hennes fästman hade fört henne bakom ljuset, hon hamnade i chock och livet rasade samman.
– Det hade gått för långt, jag hade varken lyssnat på kroppen eller hjärnan. Jag förlorade aptiten, rasade i vikt, fick panikångest, yrsel och stora svårigheter att slappna av, vilket ledde till sömnstörningar.
Ångesten blev en negativ spiral
Hon fick ångest av att folk i hennes omgivning sa åt henne att rycka upp sig, men hon kände att det inte gick. Och ångesten födde mer ångest som gjorde att hon hamnade i en negativ spiral. Till och med hennes tandläkare uppmärksammade att hon bitit ihop tänderna med läpparna emellan och att hon var så spänd i käken att hon inte kunde öppna munnen ordentligt.
– Självförtroendet, självvärdet och självkänslan låg i botten och gav mig självmordstankar. Jag blev väldigt tyst eftersom jag hade så mycket skam i kroppen och skämdes över att jag inte kunde hantera allt på det sätt som jag trodde att man skulle hantera det på, och för att psykisk ohälsa fortfarande är tabubelagt. Det tog tid för nära och kära att förstå vad jag gick igenom, och det var absolut inte lätt för dem. De skulle ha behövt mer verktyg och kunskap om hur de som anhörig skulle kunna hjälpa till.
Gruppsamtal och psykolog hjälpte
Idag fyra år senare mår Anna bättre tack vare att hon har tagit sig tid att prata om det som hänt och vågat öppna sig i gruppsamtal och för kurator och psykolog. Hon har blivit medveten om att det som försiggår i hennes huvud inte alltid är sanningen och hon försöker ifrågasätta sina tankar mer.
– Trots det kan jag få bakslag ibland, men den här gången har jag verktyg och kan känna av mina gränser bättre.
