Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

“Vi måste satsa mer på forskning om psykisk ohälsa”

Mats Lekander, professor och hjärnforskare, ser enorma möjligheter med forskningen när det gäller ångest, depression och stresstillstånd. Han är med och tar fram nya lovande behandlingsmetoder, som förhoppningsvis kan bidra till att minska de höga sjukskrivningstalen när det gäller psykisk ohälsa.

Kvinna i samtal med psykolog.

Det behövs bättre behandlingsmetoder av psykisk ohälsa inom primärvården.

I snart trettio år har Mats Lekander forskat om vår upplevda hälsa och hur hjärnan påverkas när vi är sjuka. Idag deltar han i ett stort forskningssamarbete som ska visa hur man kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa i primärvården.

Nya behandlingsformer

Bakgrunden är att vi i Sverige har stora problem med psykisk ohälsa och sjukskrivningar, inte minst vid olika stresstillstånd. Jämför vi med annan psykisk ohälsa, till exempel depression och ångest, så har vi mycket sämre kunskap om hur vi ska behandla den stressrelaterade ohälsan. Därför testar kliniker och forskare i primärvården nu nya behandlingsformer.

Det önskvärda målet är att få till effektivare och mer lättåtkomlig behandling för psykisk ohälsa, kanske via internet. Mats Lekander berättar att det känns jätteviktigt att lyckas, inte minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom det idag satsas alldeles för lite på att utveckla, erbjuda och följa upp nya behandlingar i Sverige. Han går så långt som att mena att det är en folkhälsoskandal av stora mått.

-Mer än en miljon svenskar i arbetsför ålder lider varje år av psykisk ohälsa, säger Mats Lekander. Vi skulle aldrig acceptera att få svaret ”tyvärr, vi har bara råd med en timmes kirurgi” – men så ser det ut i vården av stress, depression med mera.

Lovande resultat

De första resultaten ser lovande ut.

-Vi kan nå tydliga förbättringar i mått på stress och utmattning – efter relativt kort behandling. Det är mycket intressant, eftersom det anses kunna ta väldigt lång tid att återhämta sig från stressrelaterad ohälsa.

För att bli bättre på att förebygga och behandla psykisk ohälsa behövs mer forskning om hjärnans grundläggande funktioner. Mats Lekanders forskningsgrupps lovande resultat behöver också bekräftas och utvecklas för att de ska kunna föra fram den kunskapen till politikerna och få dem att agera.

Läs mer om Mats forskning här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta