Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

“Vi måste satsa mer på forskning om psykisk ohälsa”

Mats Lekander, professor och hjärnforskare, ser enorma möjligheter med forskningen när det gäller ångest, depression och stresstillstånd. Han är med och tar fram nya lovande behandlingsmetoder, som förhoppningsvis kan bidra till att minska de höga sjukskrivningstalen när det gäller psykisk ohälsa.

Kvinna i samtal med psykolog.

Det behövs bättre behandlingsmetoder av psykisk ohälsa inom primärvården.

I snart trettio år har Mats Lekander forskat om vår upplevda hälsa och hur hjärnan påverkas när vi är sjuka. Idag deltar han i ett stort forskningssamarbete som ska visa hur man kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa i primärvården.

Nya behandlingsformer

Bakgrunden är att vi i Sverige har stora problem med psykisk ohälsa och sjukskrivningar, inte minst vid olika stresstillstånd. Jämför vi med annan psykisk ohälsa, till exempel depression och ångest, så har vi mycket sämre kunskap om hur vi ska behandla den stressrelaterade ohälsan. Därför testar kliniker och forskare i primärvården nu nya behandlingsformer.

Det önskvärda målet är att få till effektivare och mer lättåtkomlig behandling för psykisk ohälsa, kanske via internet. Mats Lekander berättar att det känns jätteviktigt att lyckas, inte minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom det idag satsas alldeles för lite på att utveckla, erbjuda och följa upp nya behandlingar i Sverige. Han går så långt som att mena att det är en folkhälsoskandal av stora mått.

-Mer än en miljon svenskar i arbetsför ålder lider varje år av psykisk ohälsa, säger Mats Lekander. Vi skulle aldrig acceptera att få svaret ”tyvärr, vi har bara råd med en timmes kirurgi” – men så ser det ut i vården av stress, depression med mera.

Lovande resultat

De första resultaten ser lovande ut.

-Vi kan nå tydliga förbättringar i mått på stress och utmattning – efter relativt kort behandling. Det är mycket intressant, eftersom det anses kunna ta väldigt lång tid att återhämta sig från stressrelaterad ohälsa.

För att bli bättre på att förebygga och behandla psykisk ohälsa behövs mer forskning om hjärnans grundläggande funktioner. Mats Lekanders forskningsgrupps lovande resultat behöver också bekräftas och utvecklas för att de ska kunna föra fram den kunskapen till politikerna och få dem att agera.

Läs mer om Mats forskning här
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta