Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.

Porträtt av Maria Jonson.

Namn: Maria Jonson
Universitet: Linköpings Universitet
Kommer från: Härnösand
Forskningsområde: Tidiga mekanismer vid neurodegenerativa sjukdomar

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Ett av de stora mysterierna i förståelsen av hjärnans funktion och nedbrytning är varför nervdöden bara skadar vissa specifika delar av hjärnan trots att de proteiner som kan framkalla sjukdom finns fördelade i hela hjärnan. Ett fenomen kallat ”selektiv sårbarhet”. Min forskning är fokuserad på att, i tidiga stadier av sjukdom, förstå varför vissa celler motstår sjukdom medan andra är känsliga. Att hitta ledtrådar till detta problem, samt en tidpunkt för när man ska ingripa, kan öppna upp för nya behandlingsvägar för många av våra mest förödande sjukdomar.

Hur kommer dina forskningsresultat hjälpa personer som är drabbade av neurodegenerativa sjukdomar?

Vår forskning har identifierat ett protein som påverkas i tidiga stadier av sjukdom, vilket ökar vår förståelse för hur cellerna i hjärnan försöker motverka utvecklingen av sjukdom. Att identifiera sjukdom i ett tidigt stadie ger en möjlighet att ingripa innan degenereringen är så omfattande att ett ingripande har liten potential att påverka själva sjukdomsbilden. Detta skapar även bättre förutsättningar för potentiella läkemedel att påverka sjukdomen på ett positivt sätt.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En av de största utmaningarna när det kommer till neurodegenerativa sjukdomar är att sjukdomen startar så mycket tidigare än när symptomen bryter ut. Vi behöver alltså börja studera sjukdomen redan innan vi vet att den finns där, vilket är varför behovet av nya markörer och förståelsen för tidiga mekanismer är så viktigt att fokusera på.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Mitt intresse för forskning och fascinationen av hjärnans komplexitet har alltid funnits där, men det var först när min mormor blev diagnostiserad med Parkinsons sjukdom som intresset för neurodegenerativa sjukdomar blev till verklighet. Sen dess har jag varit fast besluten att göra vad jag kan för att bidra till forskningen mot dessa fruktansvärda sjukdomar.

Vad är din drivkraft som forskare?

Vetskapen om att det alltid finns mer att upptäcka är nog min största drivkraft. Känslan av den där ”Aha-upplevelsen” när man förstår en liten liten del av det vi studerar, men som i sin tur skapar så mycket fler frågor och infallsvinklar är väldigt fascinerande.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta