Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.

Namn: Maria Jonson
Universitet: Linköpings Universitet
Kommer från: Härnösand
Forskningsområde: Tidiga mekanismer vid neurodegenerativa sjukdomar

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Ett av de stora mysterierna i förståelsen av hjärnans funktion och nedbrytning är varför nervdöden bara skadar vissa specifika delar av hjärnan trots att de proteiner som kan framkalla sjukdom finns fördelade i hela hjärnan. Ett fenomen kallat ”selektiv sårbarhet”. Min forskning är fokuserad på att, i tidiga stadier av sjukdom, förstå varför vissa celler motstår sjukdom medan andra är känsliga. Att hitta ledtrådar till detta problem, samt en tidpunkt för när man ska ingripa, kan öppna upp för nya behandlingsvägar för många av våra mest förödande sjukdomar.

Hur kommer dina forskningsresultat hjälpa personer som är drabbade av neurodegenerativa sjukdomar?

Vår forskning har identifierat ett protein som påverkas i tidiga stadier av sjukdom, vilket ökar vår förståelse för hur cellerna i hjärnan försöker motverka utvecklingen av sjukdom. Att identifiera sjukdom i ett tidigt stadie ger en möjlighet att ingripa innan degenereringen är så omfattande att ett ingripande har liten potential att påverka själva sjukdomsbilden. Detta skapar även bättre förutsättningar för potentiella läkemedel att påverka sjukdomen på ett positivt sätt.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En av de största utmaningarna när det kommer till neurodegenerativa sjukdomar är att sjukdomen startar så mycket tidigare än när symptomen bryter ut. Vi behöver alltså börja studera sjukdomen redan innan vi vet att den finns där, vilket är varför behovet av nya markörer och förståelsen för tidiga mekanismer är så viktigt att fokusera på.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Mitt intresse för forskning och fascinationen av hjärnans komplexitet har alltid funnits där, men det var först när min mormor blev diagnostiserad med Parkinsons sjukdom som intresset för neurodegenerativa sjukdomar blev till verklighet. Sen dess har jag varit fast besluten att göra vad jag kan för att bidra till forskningen mot dessa fruktansvärda sjukdomar.

Vad är din drivkraft som forskare?

Vetskapen om att det alltid finns mer att upptäcka är nog min största drivkraft. Känslan av den där ”Aha-upplevelsen” när man förstår en liten liten del av det vi studerar, men som i sin tur skapar så mycket fler frågor och infallsvinklar är väldigt fascinerande.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.