Hjärnfonden
Ge en gåva

Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.

Namn: Maria Jonson
Universitet: Linköpings Universitet
Kommer från: Härnösand
Forskningsområde: Tidiga mekanismer vid neurodegenerativa sjukdomar

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Ett av de stora mysterierna i förståelsen av hjärnans funktion och nedbrytning är varför nervdöden bara skadar vissa specifika delar av hjärnan trots att de proteiner som kan framkalla sjukdom finns fördelade i hela hjärnan. Ett fenomen kallat ”selektiv sårbarhet”. Min forskning är fokuserad på att, i tidiga stadier av sjukdom, förstå varför vissa celler motstår sjukdom medan andra är känsliga. Att hitta ledtrådar till detta problem, samt en tidpunkt för när man ska ingripa, kan öppna upp för nya behandlingsvägar för många av våra mest förödande sjukdomar.

Hur kommer dina forskningsresultat hjälpa personer som är drabbade av neurodegenerativa sjukdomar?

Vår forskning har identifierat ett protein som påverkas i tidiga stadier av sjukdom, vilket ökar vår förståelse för hur cellerna i hjärnan försöker motverka utvecklingen av sjukdom. Att identifiera sjukdom i ett tidigt stadie ger en möjlighet att ingripa innan degenereringen är så omfattande att ett ingripande har liten potential att påverka själva sjukdomsbilden. Detta skapar även bättre förutsättningar för potentiella läkemedel att påverka sjukdomen på ett positivt sätt.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En av de största utmaningarna när det kommer till neurodegenerativa sjukdomar är att sjukdomen startar så mycket tidigare än när symptomen bryter ut. Vi behöver alltså börja studera sjukdomen redan innan vi vet att den finns där, vilket är varför behovet av nya markörer och förståelsen för tidiga mekanismer är så viktigt att fokusera på.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Mitt intresse för forskning och fascinationen av hjärnans komplexitet har alltid funnits där, men det var först när min mormor blev diagnostiserad med Parkinsons sjukdom som intresset för neurodegenerativa sjukdomar blev till verklighet. Sen dess har jag varit fast besluten att göra vad jag kan för att bidra till forskningen mot dessa fruktansvärda sjukdomar.

Vad är din drivkraft som forskare?

Vetskapen om att det alltid finns mer att upptäcka är nog min största drivkraft. Känslan av den där ”Aha-upplevelsen” när man förstår en liten liten del av det vi studerar, men som i sin tur skapar så mycket fler frågor och infallsvinklar är väldigt fascinerande.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta