Hjärnfonden
Ge en gåva

Maria Jonson vill veta hur vissa nervceller motstår sjukdom

Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.

Namn: Maria Jonson
Universitet: Linköpings Universitet
Kommer från: Härnösand
Forskningsområde: Tidiga mekanismer vid neurodegenerativa sjukdomar

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Ett av de stora mysterierna i förståelsen av hjärnans funktion och nedbrytning är varför nervdöden bara skadar vissa specifika delar av hjärnan trots att de proteiner som kan framkalla sjukdom finns fördelade i hela hjärnan. Ett fenomen kallat ”selektiv sårbarhet”. Min forskning är fokuserad på att, i tidiga stadier av sjukdom, förstå varför vissa celler motstår sjukdom medan andra är känsliga. Att hitta ledtrådar till detta problem, samt en tidpunkt för när man ska ingripa, kan öppna upp för nya behandlingsvägar för många av våra mest förödande sjukdomar.

Hur kommer dina forskningsresultat hjälpa personer som är drabbade av neurodegenerativa sjukdomar?

Vår forskning har identifierat ett protein som påverkas i tidiga stadier av sjukdom, vilket ökar vår förståelse för hur cellerna i hjärnan försöker motverka utvecklingen av sjukdom. Att identifiera sjukdom i ett tidigt stadie ger en möjlighet att ingripa innan degenereringen är så omfattande att ett ingripande har liten potential att påverka själva sjukdomsbilden. Detta skapar även bättre förutsättningar för potentiella läkemedel att påverka sjukdomen på ett positivt sätt.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En av de största utmaningarna när det kommer till neurodegenerativa sjukdomar är att sjukdomen startar så mycket tidigare än när symptomen bryter ut. Vi behöver alltså börja studera sjukdomen redan innan vi vet att den finns där, vilket är varför behovet av nya markörer och förståelsen för tidiga mekanismer är så viktigt att fokusera på.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Mitt intresse för forskning och fascinationen av hjärnans komplexitet har alltid funnits där, men det var först när min mormor blev diagnostiserad med Parkinsons sjukdom som intresset för neurodegenerativa sjukdomar blev till verklighet. Sen dess har jag varit fast besluten att göra vad jag kan för att bidra till forskningen mot dessa fruktansvärda sjukdomar.

Vad är din drivkraft som forskare?

Vetskapen om att det alltid finns mer att upptäcka är nog min största drivkraft. Känslan av den där ”Aha-upplevelsen” när man förstår en liten liten del av det vi studerar, men som i sin tur skapar så mycket fler frågor och infallsvinklar är väldigt fascinerande.

Postkodlotteriet

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
Porträtt av Fredrik Piehl.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta