Hjärnfonden
Ge en gåva
Äldre man sitter i rullstol och kramar om sitt barnbarn

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler gradvis förtvinar. Varje år insjuknar ca 400 personer i ALS i Sverige.

Kan ALS-gåtan lösas i Umeå?

Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Professor Peter Andersen och hans forskargrupp i Umeå är en viktig anledning till det. Här berättar han om att det finns hopp – och varför hjärnforskningen behöver ditt fortsatta stöd.

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeå universitet, forskar om ALS
Peter Andersen, professor och överläkare på Norrlands universitetssjukhus

Ni har arbetat i snart 30 år och gjort stora framsteg. Kan du berätta?

– I början av 90-talet trodde man att ALS var en enda sjukdom, med en enda orsak. Sedan dess har min forskargrupp varit med och visat att det finns olika orsaker till ALS och även olika varianter av sjukdomen. Det var en oerhört viktig insikt.

Vad går er nuvarande ALS-forskning ut på?

– Vårt arbete har två inriktningar. Den första är att identifiera vad det är som gör att man blir sjuk. Vi studerar det system av gener som kan orsaka ALS för att ta reda på hur det fungerar. Till vår hjälp har vi en av världens största samlingar av prover från ALS-patienter. Det har hjälpt oss att hitta gemensamma nämnare i de olika sjukdomsvarianterna och därigenom gett oss behandlingsidéer.

Och det är er andra inriktning – att hitta ett effektivt läkemedel?

– Precis. Vi har sett att ett visst protein tycks spela en avgörande roll. Vid flera former av ALS blir det fel på detta protein, så att det börjar skada nervceller. Just nu arbetar vi med en nydanande metod för att blockera genen som skapar detta protein. En annan metod vi tror på är att angripa själva proteinet, exempelvis genom en typ av vaccin. Det finns flera intressanta spår, vilket är mycket hoppingivande.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Jag fick ett stipendium tidigt i karriären, vilket var helt avgörande för min framtid som forskare. Sedan dess har Hjärnfondens stöd varit väldigt viktigt för att mitt team ska kunna bedriva långsiktig ALS-forskning. Sjukhuset skulle inte ha råd att anställa en så här stor forskargrupp på egen hand. Och utan personal, ingen forskning.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.
Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta