Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett äldre pr står ute och mannen håller om kvinnan

Ett nytt läkemedel mot Alzheimer har godkänts i USA. Det ger hopp åt de som har sjukdomen.

Nytt läkemedel mot Alzheimer har godkänts

På måndagen godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för första gången ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom.  Aduhelm, som det nya medlet heter, är en antikropp, aducanumab, som reducerar mängden av de giftiga amyloida plack som ansamlas i hjärnan hos den som har Alzheimer.

Det är det första läkemedel som godkänts av FDA mot Alzheimer sedan 2003 och det första som angriper den underliggande sjukdomsprocessen och inte bara symtomen. Godkännandet kommer efter många års forskning och ger hopp till alla som är drabbade av sjukdomen.

Aduhelm godkändes med förbehållet att Biogen, som tagit fram antikroppen, måste göra ytterligare kliniska studier för att visa att medlet har effekt på kognitiva funktioner som ex minne och planeringsförmåga. Om det inte går att bevisa den kliniska nyttan kan FDA dra tillbaka preparatet.

Snabbgodkännande

Godkännandet skedde genom en sk ”accelerated approval”, ett snabbgodkännande som FDA använder för att tidigt kunna godkänna behandlingar mot allvarliga, livshotande sjukdomar trots att det fortfarande behövs mer forskning om läkemedlets effekter.

I det här fallet var det antikroppens förmåga att minska mängden plack i hjärnan på patienter som gjorde att FDA godkände den, man menar att kopplingen mellan ansamling av plack i hjärnan och Alzheimer är stark och att minskningen av plack rimligen borde ge en klinisk nytta. Amyloida plack och ansamling av trådlika nystan av proteinet tau är sjukliga förändringar i hjärnan som karakteriserar sjukdomen och resulterar i att nervceller dör.

Krokig väg

Aducanumab har genomgått kliniska fas III studier och har testats på patienter med mild kognitiv svikt och tidig Alzheimers sjukdom. Vägen till godkännande har inte varit spikrak. Våren 2019 stoppades fas III studier i förtid då en klinisk effekt inte kunde påvisas. När företaget senare gjorde ytterligare analyser av data observerade man att en undergrupp av patienter som fått läkemedlet förutom att ha en reducerad mängd plack också hade en minskad försämring av kognitiva funktioner som minne, orienteringsförmåga och språk.

Baserat på resultaten beslutade företaget att göra en ansökan om godkännande hos FDA. Läkemedlet är ännu inte godkänt i Europa eller Sverige.

Många frågor om Alzheimer kvarstår

Det kvarstår fortfarande många frågor när det gäller Alzheimers sjukdom och det är oklart om det nya läkemedlet kommer att vara effektivt på alla patienter med sjukdomen. Det har t ex inte testats på patienter som har kommit längre i sjukdomsprocessen.

Men det är en viktig milstolpe i kampen mot en dödlig sjukdom som orsakar stort lidande för både den som är drabbad och anhöriga.

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta