Frank och Annis i New York

Kärlek i skuggan av Alzheimers sjukdom

Frank och Annis träffades förhållandevis sent i livet, men då sa det verkligen klick. Inom bara ett år hade de flyttat ihop. Livet tillsammans var så bra att de brukade fråga sig om det går att vara så här lyckliga, ”något dåligt måste väl hända snart”. Tyvärr blev det så – Alzheimers sjukdom krossade deras drömmar. Läs Annis egen berättelse och hennes vädjan om stöd till hjärnforskningen

Det var Frank själv som kände att något inte stämde. Han jobbade som matros och märkte att kroppen inte riktigt lydde, till exempel när han skulle slå knopar. Han gick till vårdcentralen och en utredning tog vid. Under den tiden hann även jag märka att Frank hade förändrats. När vi var i New York – för att gifta oss – var det plötsligt jag, med uselt lokalsinne, som fick peka ut vägen.

Bara några veckor efter bröllopet besökte vi minneskliniken. Läkaren sa att Frank skulle sjukskriva sig direkt, det rådde ingen tvekan om att han hade drabbats av Alzheimers sjukdom. Trots att jag hade haft mina misstankar kom beskedet som en chock, jag bara grät. Frank tog det med lugn. Nu har det gått två år sedan Frank fick sin diagnos och han har blivit mycket sämre.

I dag klarar han nästan inte av någonting – han behöver hjälp med allt från att klä på sig och klippa naglarna till att sätta på film och boka läkarbesök. Dessutom har han svårt att ta egna initiativ. Jag behöver se till att han aktiverar sig, till exempel att ta den korta dagliga promenad han fortfarande klarar själv. Jag är faktiskt helt slut, eftersom jag också jobbar heltid och inte har haft en ledig kväll på två år. Alzheimer är verkligen en hemsk sjukdom även för oss anhöriga.

Det värsta av allt är nog att Frank är medveten om vad som händer och vet hur det kommer att sluta. Han är väldigt ledsen över det. Vi skulle ju bli gamla tillsammans och bo på landet under sommarhalvåret. Frank är bara 61 år och jag är ännu yngre, så det kommer aldrig att hända.

Trots att det är för sent att hjälpa Frank drömmer jag om att det ska komma ett effektivt Alzheimerläkemedel. Ingen ska behöva uppleva denna vidriga sjukdom! Det behövs nya genombrott för att vi ska kunna besegra Alzheimer. Därför hoppas jag att du vill stödja hjärnforskningen med en gåva redan i dag.
 

 

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.