Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

För att vi ska nå nya genombrott inom hjärnforskningen krävs hårt arbete och, ärligt talat, ganska mycket pengar. Avancerad utrustning, stora patientstudier och laboratoriepreparat är kostsamma, men också helt nödvändiga. Problemet är att hjärnforskningen får förhållandevis små resurser från staten – därför är ditt stöd avgörande. Stort tack!

Vi är många som inte själva är hjärnforskare, men som ändå vill bidra till nya kunskaper om sjukdomar, funktionsnedsättningar och skador i hjärnan. Som styrelseordförande i Hjärnfonden använder jag min erfarenhet från finansbranschen för att se till att vi arbetar så effektivt som möjligt. Varje krona du ger ska göra maximal nytta.

Mitt engagemang för hjärnforskningen väcktes av att min mor drabbades av Alzheimers sjukdom. När hon sakta tynade bort blev det tydligt för mig hur lite vi kan göra för demenspatienter. Sedan har jag lärt mig att detsamma tyvärr kan sägas om många av hjärnans diagnoser. Bland annat behövs det genombrott inom ADHD, depression, Parkinsons sjukdom, ALS och stroke.

Tack och lov pågår massor av lovande hjärnforskning. Några spännande exempel är utveckling av nanoteknologi för att förbättra återhämtningen efter stroke, experiment med proteiner som kan ”fånga in” särskilda Alzheimer-molekyler och försök med artificiell intelligens för att lösa Parkinsongåtan.

Jag är glad för att du är med och gör detta möjligt. Nu måste vi bara se till att alla dessa duktiga hjärnforskare får möjlighet att fortsätta. Tyvärr är finansiering en ständig utmaning. Med tanke på hur vanliga hjärnans diagnoser är så finns det få områden som borde vara lika prioriterade som hjärnforskningen. Därför hoppas jag att du vill fortsätta vara med oss – för att öka människors livskvalitet och rädda liv. Ge gärna en ny gåva redan idag!

Varma tack!

Peter Thelin
Styrelseordförande, Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.

Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.