Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marianne Schultzberg

Professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Porträtt av Marianne Schultzberg.

Marianne Schultzberg professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Forskningen kring hur inflammation påverkar sjukdomar som Alzheimer är ganska ny, men blir alltmer intressant. Min forskargrupp har redan kunnat visa lovande resultat, som ger hopp om nya sätt att stoppa Alzheimers sjukdom.

Bakgrunden är att en inflammation kan liknas vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan är den helt nödvändig som kroppens försvar vid infektioner och skador, å andra sidan kan den orsaka sjukdom om den pågår för länge.

Cellerna i ett inflammerat område kan nämligen inte fungera normalt. Och vid Alzheimers sjukdom drabbas hjärnan mycket riktigt av en kronisk inflammation. Vi misstänker att det är en viktig orsak till att nervcellerna dör. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att ta reda på mer.

Vår hypotes är att det vid Alzheimers sjukdom har blivit fel på den process som normalt ”stänger av” en inflammation. Det har tidigare upptäckts att den här processen styrs av lipider, en grupp molekyler som bildas från fettsyrorna omega-3 och omega-6. Våra studier har visat att nivåerna av de här molekylerna är lägre än normalt i Alzheimerhjärnan, vilket stöder hypotesen att denna process är störd. Vi hoppas därför att det ska gå att stoppa den skadliga inflammationen genom behandling med dessa lipider.

I laboratorieförsök har vi fått positiva resultat som tyder på att vi är något intressant på spåren. I bästa fall kan vårt arbete leda till en helt ny behandling mot Alzheimers sjukdom – som kan läka ut inflammationen och förhindra skador på hjärnvävnaden. I så fall kommer det att vara viktigt att denna behandling sätts in i början av sjukdomsförloppet.

Genom att lära oss mer om den störda inflammationsprocessen hoppas vi också kunna förfina redskapen för att upptäcka Alzheimer på ett tidigt stadium. Men allt detta kräver resurser. Den här typen av avancerad hjärnforskning är tyvärr mycket kostsam. I stället för att jaga finansiering vill vi forskare jaga nya genombrott – som kan rädda liv.

Läs mer om alzheimer här

Ge en gåva till den livsviktiga alzheimerforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta