Marianne Schultzberg professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Forskningen kring hur inflammation påverkar sjukdomar som Alzheimer är ganska ny, men blir alltmer intressant. Min forskargrupp har redan kunnat visa lovande resultat, som ger hopp om nya sätt att stoppa Alzheimers sjukdom.

Bakgrunden är att en inflammation kan liknas vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan är den helt nödvändig som kroppens försvar vid infektioner och skador, å andra sidan kan den orsaka sjukdom om den pågår för länge.

Cellerna i ett inflammerat område kan nämligen inte fungera normalt. Och vid Alzheimers sjukdom drabbas hjärnan mycket riktigt av en kronisk inflammation. Vi misstänker att det är en viktig orsak till att nervcellerna dör. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att ta reda på mer.

Vår hypotes är att det vid Alzheimers sjukdom har blivit fel på den process som normalt ”stänger av” en inflammation. Det har tidigare upptäckts att den här processen styrs av lipider, en grupp molekyler som bildas från fettsyrorna omega-3 och omega-6. Våra studier har visat att nivåerna av de här molekylerna är lägre än normalt i Alzheimerhjärnan, vilket stöder hypotesen att denna process är störd. Vi hoppas därför att det ska gå att stoppa den skadliga inflammationen genom behandling med dessa lipider.

I laboratorieförsök har vi fått positiva resultat som tyder på att vi är något intressant på spåren. I bästa fall kan vårt arbete leda till en helt ny behandling mot Alzheimers sjukdom – som kan läka ut inflammationen och förhindra skador på hjärnvävnaden. I så fall kommer det att vara viktigt att denna behandling sätts in i början av sjukdomsförloppet.

Genom att lära oss mer om den störda inflammationsprocessen hoppas vi också kunna förfina redskapen för att upptäcka Alzheimer på ett tidigt stadium. Men allt detta kräver resurser. Den här typen av avancerad hjärnforskning är tyvärr mycket kostsam. I stället för att jaga finansiering vill vi forskare jaga nya genombrott – som kan rädda liv.

Vill du vara med oss i kampen mot Alzheimers sjukdom? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.