Marianne Schultzberg professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Forskningen kring hur inflammation påverkar sjukdomar som Alzheimer är ganska ny, men blir alltmer intressant. Min forskargrupp har redan kunnat visa lovande resultat, som ger hopp om nya sätt att stoppa Alzheimers sjukdom.

Bakgrunden är att en inflammation kan liknas vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan är den helt nödvändig som kroppens försvar vid infektioner och skador, å andra sidan kan den orsaka sjukdom om den pågår för länge.

Cellerna i ett inflammerat område kan nämligen inte fungera normalt. Och vid Alzheimers sjukdom drabbas hjärnan mycket riktigt av en kronisk inflammation. Vi misstänker att det är en viktig orsak till att nervcellerna dör. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att ta reda på mer.

Vår hypotes är att det vid Alzheimers sjukdom har blivit fel på den process som normalt ”stänger av” en inflammation. Det har tidigare upptäckts att den här processen styrs av lipider, en grupp molekyler som bildas från fettsyrorna omega-3 och omega-6. Våra studier har visat att nivåerna av de här molekylerna är lägre än normalt i Alzheimerhjärnan, vilket stöder hypotesen att denna process är störd. Vi hoppas därför att det ska gå att stoppa den skadliga inflammationen genom behandling med dessa lipider.

I laboratorieförsök har vi fått positiva resultat som tyder på att vi är något intressant på spåren. I bästa fall kan vårt arbete leda till en helt ny behandling mot Alzheimers sjukdom – som kan läka ut inflammationen och förhindra skador på hjärnvävnaden. I så fall kommer det att vara viktigt att denna behandling sätts in i början av sjukdomsförloppet.

Genom att lära oss mer om den störda inflammationsprocessen hoppas vi också kunna förfina redskapen för att upptäcka Alzheimer på ett tidigt stadium. Men allt detta kräver resurser. Den här typen av avancerad hjärnforskning är tyvärr mycket kostsam. I stället för att jaga finansiering vill vi forskare jaga nya genombrott – som kan rädda liv.

Vill du vara med oss i kampen mot Alzheimers sjukdom? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.