Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Porträtt av Marianne Schultzberg.

Marianne Schultzberg professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet

Forskningen kring hur inflammation påverkar sjukdomar som Alzheimer är ganska ny, men blir alltmer intressant. Min forskargrupp har redan kunnat visa lovande resultat, som ger hopp om nya sätt att stoppa Alzheimers sjukdom.

Bakgrunden är att en inflammation kan liknas vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan är den helt nödvändig som kroppens försvar vid infektioner och skador, å andra sidan kan den orsaka sjukdom om den pågår för länge.

Cellerna i ett inflammerat område kan nämligen inte fungera normalt. Och vid Alzheimers sjukdom drabbas hjärnan mycket riktigt av en kronisk inflammation. Vi misstänker att det är en viktig orsak till att nervcellerna dör. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss att ta reda på mer.

Vår hypotes är att det vid Alzheimers sjukdom har blivit fel på den process som normalt ”stänger av” en inflammation. Det har tidigare upptäckts att den här processen styrs av lipider, en grupp molekyler som bildas från fettsyrorna omega-3 och omega-6. Våra studier har visat att nivåerna av de här molekylerna är lägre än normalt i Alzheimerhjärnan, vilket stöder hypotesen att denna process är störd. Vi hoppas därför att det ska gå att stoppa den skadliga inflammationen genom behandling med dessa lipider.

I laboratorieförsök har vi fått positiva resultat som tyder på att vi är något intressant på spåren. I bästa fall kan vårt arbete leda till en helt ny behandling mot Alzheimers sjukdom – som kan läka ut inflammationen och förhindra skador på hjärnvävnaden. I så fall kommer det att vara viktigt att denna behandling sätts in i början av sjukdomsförloppet.

Genom att lära oss mer om den störda inflammationsprocessen hoppas vi också kunna förfina redskapen för att upptäcka Alzheimer på ett tidigt stadium. Men allt detta kräver resurser. Den här typen av avancerad hjärnforskning är tyvärr mycket kostsam. I stället för att jaga finansiering vill vi forskare jaga nya genombrott – som kan rädda liv.

Läs mer om alzheimer här

Ge en gåva till den livsviktiga alzheimerforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Hanna Lidén.

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta