Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.

Jag vet själv hur det kan vara, eftersom hela min familj drabbades hårt när min pappa insjuknade och gick bort i Alzheimer. Jag har också på nära håll sett hur psykisk ohälsa kan bryta ner en människa. Kanske känner du igen dig? Vi är många som drömmer om nya genombrott inom hjärnforskningen.

Behovet av nya behandlingar mot sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS och Parkinson måste nog betecknas som akut. Det är också hög tid för nya framsteg i kampen mot allvarliga tillstånd som bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Dessutom saknas fortfarande avgörande kunskaper om olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hjärnforskningen behövs med andra ord på flera fronter.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla ”våra” diagnoser har en gemensam nämnare – i vårt absolut mest komplexa organ. Vi har nämligen mycket kvar att lära oss även om hjärnans grundläggande funktioner. Därför är varje framsteg inom hjärnforskningen så viktigt för oss alla. Hela livet sitter ju i hjärnan!

Trots stora utmaningar finns det anledning att vara optimistisk, eftersom hjärnforskningen hela tiden går framåt. Ett av många viktiga exempel på det kom så sent som i höstas. Då visade resultat från en större Alzheimerstudie att vi tycks vara mycket nära ett nytt läkemedel som kan bromsa, om än inte bota, denna hemska sjukdom. Detta genombrott bygger faktiskt på svensk forskning med stöd från Hjärnfonden. Dina gåvor gör med andra ord verklig skillnad.

Nu hoppas jag att du vill fortsätta hjälpa hjärnforskningen, eftersom statens stöd inte räcker till. Nya framsteg skulle glädja väldigt många familjer. Jag är övertygad om att det är möjligt så länge hjärnforskningen får rimliga resurser. Därför ber jag dig om en julgåva som räddar liv.

Varmt tack!
Anna Hemlin
Hjärnfondens generalsekreterare

Relaterat

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.