Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.

I fjol kunde Hjärnfonden, med din hjälp, ge stöd till många spännande forskningsprojekt.  Vi delade också ut stipendier till lovande hjärnforskare i början av karriären.

Till exempel har vi bidragit till utveckling av nanoteknologi för att förbättra återhämtningen efter en stroke, en undersökning av hur virus i magen förändrar hjärnan, en studie av stafylokockinfektioners roll i Parkinsons sjukdom och arbete med andra generationens antikroppsterapier mot Alzheimers sjukdom.

Allt det här tycker jag att du ska känna dig stolt över. Utan människor som du hade nämligen stora delar av svensk hjärnforskning stått stilla. Det får aldrig hända!

Sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan är väldigt vanliga – ändå saknas påfallande ofta tillräckligt med kunskap. Det leder till ett stort lidande och mycket stora samhällskostnader. Därför är ditt stöd till hjärnforskningen så viktigt. Det är inte bara enskilda människor och familjer som drabbas hårt av diagnoser som Alzheimer, autism, depression och stroke – hela samhället påverkas.

Vid sidan om vår huvuduppgift, att stärka svensk hjärnforskning, så arbetar vi därför också med att sprida kunskap och bearbeta beslutsfattare. Att ta till vara ”våra” patientgruppers intressen handlar inte bara om att få fram nya behandlingar. Därför tar vi exempelvis debatten om skadlig stress och om de undermåliga satsningarna på demensutredningar i primärvården.

Självklart är och förblir framsteg inom hjärnforskningen vårt viktigaste mål. Nya genombrott är oftast det enda sättet att varaktigt minska lidande eller stoppa svåra sjukdomar. Därför hoppas jag att du vill fortsätta vara med oss – du behövs så länge staten inte satsar tillräckligt på svensk hjärnforskning. Inled gärna året med en ny gåva som räddar liv!

Varma hälsningar
Anna Hemlin,
Generalsekreterare Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.