Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Närbild på ett mikroskop.

Lecanemab har utvecklats av Bioarctic och bygger på svenska forskningsframsteg som bl.a. fått stöd av Hjärnfonden.  Lecanemab, som fått namnet Leqembi i USA, binder selektivt till toxiska protofibriller av amyloid-beta som ansamlas i hjärnan hos Alzheimerpatienter. I och med godkännandet i USA kan Leqambi där förskrivas till patienter med tidig Alzheimers sjukdom och som har amyloida plack i hjärnan.

Sökt godkännande i Europa

Bioarctics partner, läkemedelsföretaget Esai, har den 11 januari 2023 lämnat in en ansökan till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA om godkännande av lecanemab för behandling av tidig Alzheimer. Det banar väg för att läkemedlet också kan användas i Sverige på sikt.

Ansökan baseras på resultat från kliniska studier som har visat att lecanemab minskade mängden amyloida plack i hjärnan och bromsade sjukdomsutvecklingen hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom.

I en fas-3 studie (Clarity AD), det sista steget i läkemedelsutveckling, ingick 1795 personer med tidig Alzheimers sjukdom.  Efter 18 månader hade gruppen som behandlats med lecanemab 27 procents minskad klinisk försämring på kognition i jämförelse med gruppen som behandlats med placebo. Försämringen mättes med en etablerad bedömningsskala för symtomen vid demenssjukdom. Dessutom såg man en minskning av mängden amyloida plack hos gruppen som behandlats med antikroppen.

Banbrytande svensk hjärnforskning

Utvecklingen av lecanemab bygger på forskning som gjordes av Lars Lannfelts grupp vid Uppsala universitet på 1990-talet med stöd från bl a Hjärnfonden. Forskarna hittade en genetisk förändring som skapar ett förstadium, protofibriller,  till det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimer. Fynden gav idén till att det var detta förstadium, snarare än själva placket, som skadade nervcellerna – och att det skulle kunna behandlas med antikroppar. Forskarna lyckades ta fram en antikropp som alltså nu blivit ett godkänt läkemedel.

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Micheal Schöll talar på en scen i en mikrofon.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta