Världens första centrum för klusterhuvudvärk öppnat på Karolinska Institutet

Den 3 februari 2023 invigdes världens första centrum för forskning om klusterhuvudvärk på Karolinska Institutet i Solna. Koordinator för centrumet är Andrea Carmine Belin, docent och forskargruppledare, som under många år fått stöd för sin forskning från Hjärnfonden. Hon är spindeln i nätet och den som beslutar vilka projekt som ska drivas.

– Vi behövde skapa ett centrum för forskning om klusterhuvudvärk för att samla all kompetens vid Karolinska Institutet, starta nya samarbeten och för att synliggöra sjukdomen, säger hon.

På det nya centrumet kan forskning och klinisk verksamhet samverka med målet att bättre förstå mekanismerna bakom sjukdomen för att kunna ställa diagnos tidigare och utveckla bättre behandlingar eller till och med ett botemedel.

– Att centrumet ligger precis bredvid klinisk verksamhet som behandlar patienter med klusterhuvudvärk och migrän gör att vi enkelt kan testa det vi kommer fram till, nya behandlingar och annat, direkt på patienterna, säger Andrea Carmine Belin.

Det nya centrumet har möjliggjorts genom en donation på 34,3 miljoner kronor av företagsledaren och filantropen Rune Andersson genom sin stiftelse Mellby Gård. Stödet är uppdelat på sju år vilket garanterar en långsiktighet och en kontinuitet i forskningen.

Gilberto Fisone är professor i neurovetenskap och har varit med i projektet att starta upp centrumet för klusterhuvudvärk från början. Förutom att han sitter i styrelsen är han prefekt på institutionen för neurovetenskap och sitter med i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

– Allt började med det stöd som Andrea Carmine Belins forskning under många år fått från Hjärnfonden. Möjligheten att bygga det här centrumet för forskning om klusterhuvudvärk skapades redan där. I ett tidigare skede kom en donator i form av filantropen och företagsledaren Rune Andersson och hans stiftelse Mellby Gård in via Hjärnfondens filantropiprogram och stöttade den forskning som Andrea drev, berättar han.

På Karolinska Institutet har förutsättningarna för att skapa ett centrum funnits ett tag med moderna forskningsmiljöer och en välutvecklad kontakt med vården. Men framförallt på grund av den helt unika biobank med biologiska prover och klinisk information från patienter diagnosticerade med klusterhuvudvärk.

– Biobanken är världens största och den är hela kärnan i vår forskning. Med den som bas kan vi göra både biologiska och epidemiologiska enkätstudier. Vi fortsätter hela tiden att bygga upp den, säger Andrea stolt.

Det som saknats för att ett forskningscentrum skulle kunna bli verklighet har varit finansiering. Därför var Rune Anderssons donation på 34,3 miljoner kronor helt avgörande.

– Rune Anderssons bidrag är oerhört viktigt, framför allt eftersom det är ett långvarigt stöd, säger Andrea. Vi har fått finansiering att driva centrumet i sju år och denna satsning kommer att kunna lyfta vår forskning ännu mer och föra oss närmare målet att finna en lösning på denna sjukdomsgåta.

Vad har Hjärnfondens stöd för betydelse för centrumet?

– Hjärnfonden har betytt oerhört mycket för mig och den forskning jag bedriver, säger Andrea. Jag fick mitt första stipendium som nydisputerad forskare från Hjärnfonden och det möjliggjorde att jag kunde fortsätta på den här banan. Att få stöttning tidigt i karriären är extremt avgörande för många forskare, för att man ska kunna fortsätta överhuvudtaget. Om inte Hjärnfonden hade stöttat min forskning från allra första början hade vi inte haft något centrum för klusterhuvudvärk idag.

Vad har ni för pågående projekt just nu?

– Ärftlighet är vårt största intresse. Mellan 11 och 20 procent av de som lider av klusterhuvudvärk har en nära släkting med sjukdomen. Vi tittar på några olika gener, har man vissa typer av avvikelser i dem innebär det en större risk att få sjukdomen. Dygnsrytm är också viktigt då vi vet att nattliga attacker av klusterhuvudvärk är vanligt. Därför följer vi patienters sömnmönster noga. Vi är också mycket intresserade av könsskillnader och har sett att kvinnor lider mer av den kroniska varianten av klusterhuvudvärk medan män oftare får den episodiska varianten. Resultatet kan ha stor betydelse för hur och när diagnos sätts och vilken behandling patienten får.

Hur var invigningen av det nya centrumet?

– Väldigt kul! Det var ett bra tillfälle att bjuda in de som stöttat vår forskning, samarbetspartners och rektor för Karolinska Institutet. Stödet från den privata sektorn är otroligt viktigt för att vår forskning ska kunna fortgå, säger Andrea Carmine Belin.

Vad betyder centrumet för KI och er institution?

– Det är väldigt viktigt för både institutionen, för Karolinska Institutet och för forskningen om klusterhuvudvärk. Det finns inget annat centrum i världen som är fokuserat på klusterhuvudvärk. Det här sätter diagnosen på kartan internationellt, säger Gilberto Fisone. Att stödet till centrumet dessutom är långsiktigt, att det kommer att implementeras över sju år, ger oss möjligheter att kunna koordinera forskningen bättre och ger utrymme för nya idéer och att testa nya vinklar. Det är ovanligt att medicinsk forskning inom ett så specifikt område över huvud taget får möjlighet till sådan kontinuitet.