Hjärnfonden
Ge en gåva
Paul Chronqvist Svensson som är Country Manager för Team Rynkeby står med två barn och spänner armarna, tittandes in i kameran, mot en skynke i bakgrunden.

Skolbarn sprang ihop 4,1 miljoner kronor i Skolloppet

Den 5 maj deltog skolelever från 416 grundskolor runtom i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet och samlade in 4,1 miljoner kronor. Överskottet från insamlingen går till forskning om barnhjärnan.

Team Rynkeby Skolloppet är ett motions- och välgörenhetslopp, där skolelever från hela Norden springer till förmån för barn med allvarliga sjukdomar. Hjärnfonden Barn har sedan 2020 varit förmånstagare till Skolloppet i Sverige och hittills har nära en halv miljon elever deltagit i loppet och samlat in pengar till forskningen om barnhjärnan.

Paul Chronqvist Svensson är Country Manager för Team Rynkeby och den som driver hela projektet i Sverige. Han förklarar varför man valt Hjärnfonden som förmånstagare till Skolloppet.

– I och med den ökande psykiska ohälsan hos barn idag var valet lätt när vi kunde få chansen att bidra till att starta upp Hjärnfonden Barn. När jag först kom i kontakt med Hjärnfonden så blev jag mycket imponerad av organisationen, hur man tänker och tar hand om varandra. Men också hur Hjärnfonden varit villiga att bidra till att utveckla Skolloppet. Samarbetet är fantastiskt och helt i linje med hur jag vill arbeta, tillsammans över organisationsgränserna skapar vi samhällspåverkan och en bättre värld.

Varför är psykisk ohälsa hos barn så viktigt att lyfta och prata om i skolorna?

– Allt fler skolungdomar drabbas av psykisk ohälsa, till exempel på grund av ett mer individualiserat samhälle och kravet på att i tidig ålder fatta stora och livsavgörande beslut. Skolan är en stor livsarena för barn och ungdomar, och en viktig aktör i det dagliga arbetet kring psykisk ohälsa, säger Paul och fortsätter.

– Med bra och tillförlitlig information kan vi lyfta bort stigman kring psykisk ohälsa och skapa ett engagemang bland både föräldrar och elever. Vi blir också en förebild för eleverna och skapar empati. Vi vet att psykisk ohälsa leder till att skolresultat påverkas, sociala relationer rubbas och risken för mobbning ökar. Staten gör inte tillräckligt och därför är det så viktigt att stödja organisationer som Hjärnfondens arbete.

Varför har du valt det här jobbet? Vad är din drivkraft?

– Min drivkraft är enkel. I allt jag gör vill jag bidra till att lämna en bättre värld efter mig. Jag vill kunna påverka och göra skillnad till det bättre för alla!

Vid vilket tillfälle under alla dina år med Skolloppet har du känt att du verkligen gjort skillnad?

– Egentligen varje gång jag kommer ut till skolorna. Entusiasmen och energin i att barnen får vara med och göra skillnad för sina kompisar. Vi skapar positiva miljöer och positiva platser samtidigt som vi gör relevant samhällspåverkan. Det är otroligt mäktigt.

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.
Porträttbild på Susanne Hobohm som medverkar i Hjärnfondens donationsprogram

Susanne Hobohm, filantropen som stödjer forskning om ARFID

Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta