Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Kategori: Barnhjärnan

Lästid: 2 minuter

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.

Skolbarn sitter med papper och penna vid ett bord.

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

Digitaliseringen av skolan pågår för fullt. Samtidigt visar flera undersökningar att barn i digitaliserade skolor presterar sämre än barn som går i skolor där teknikutvecklingen inte har gått lika snabbt.

– Idag vet vi att det finns en stor risk med datorer i skolan eftersom de introducerar distraktioner. Det innebär att barnens arbetsminne och koncentrationsförmåga försämras, vilket stör inlärningen, förklarar Torkel Klingberg, som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Rätt läromedel

Men den framtida digitala skolan skulle kunna bli välfungerande, menar Torkel Klingberg. Det handlar bara om att använda rätt digitala läromedel.

– De flesta digitala läromedel som används i skolor är helt enkelt inte tillräckligt bra och ibland rent av skadliga, men det finns tecken på att det är på gång att förändras. I studier har man sett att väldesignade digitala läromedel som ofta har utformats tillsammans med forskare kan vara riktigt bra – och skapar man dem tillsammans med AI skulle de kunna bli ännu mer effektiva.

Det pågår flera projekt där man använder AI i kombination med digitala läromedel. Bland annat använder Khan Academy GPT-4 – OpenAI:s mest avancerade system – för att driva Khanmigo, som är en virtuell handledare för elever och en assistent för lärare.

– I framtiden skulle läromedel av det här slaget kunna fördubbla inlärningstakten, vilket betyder att barn skulle klara av de nio grundskoleåren på fyra och ett halvt år. Om vi gör rätt typ av insatser tror jag att det här kan ske inom 10 till 15 år, säger Torkel Klingberg.

– Men det kan vara viktigt att tillägga att AI inte kommer att ersätta lärare, utan i stället fungera som ett komplement.

Vill se samarbeten

Enligt Torkel Klingberg krävs det stora satsningar och breda samarbeten för att den framtida digitala skolan ska bli möjlig.

– Jag skulle vilja se samarbeten mellan politiker, Skolverket, universitet, Edtech och läromedelsförlag för att tillsammans ta fram digitala läromedel som är verkligt effektiva. Brist på initiativ är det största hindret för att det här ska ske. Risken är att skolor sätter i gång att digitalisera sin verksamhet utan att ha någon genomtänkt plan och då kan vi få sämre lärande.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Embla Steiner.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer
Hugo och hans lillebror Sixten tillsammans i en pool.

Hugo simmar för sin lillebror

När Hugos lillebror Sixten blev svårt sjuk, bestämde sig Hugo, tio år, för att göra skillnad. Genom utmaningar på både cykel och i vatten har han samlat in totalt 27 200 kronor till forskningen om barnhjärnan.
Läs mer
Porträtt av Letian Zhang.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Läs mer
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Läs mer
Kollage med en bläddrande bok med en persons ögon och mun.

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här listar vi de tio artiklar som varit mest populära på hjärnfonden.se under 2023.
Läs mer
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta