Alzheimerforskning, laboratoriemiljö

Kan de finna svaret på Alzheimergåtan?

Professor Peter Nilssons forskargrupp har under 15 års tid skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. Nu ska de testa om två av dem kan fungera mot Alzheimer.

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

Min forskargrupp har under åren skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. De här molekylerna har en förmåga att binda sig till vissa typer av proteinklumpar som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Vi tror att de här molekylerna kan användas både för att upptäcka sjukdomen och behandla den. Båda delarna är otroligt viktiga. Om en Alzheimerbehandling ska göra riktigt stor nytta måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigt.

Vår idé är att när de här molekylerna binder sig till proteinklumparna så kan vi, tack vare särskild design, se dem utifrån med särskild utrustning. På så sätt skulle vi kunna ställa diagnos. Vi tror också att samma molekyler kan hindra proteinklumparna från att spridas mellan nervceller. På så sätt skulle alltså även själva sjukdomsprocessen kunna stoppas.

Tack vare vårt bibliotek har vi nu identifierat två lovande molekyler med olika egenskaper. Det är goda nyheter. Förhoppningsvis kan vi få fram två läkemedelskandidater som angriper Alzheimer på olika sätt.

Nästa steg är nu att i experiment testa hur bra de här två molekylerna fungerar. Våra resultat hittills har fått mycket internationell uppmärksamhet, så det känns verkligen som att vi är något intressant på spåren. Jag vill tacka Hjärnfondens givare som har gjort det möjligt för oss att ta detta avgörande steg.

Det återstår dock mycket arbete innan våra molekyler kan börja hjälpa Alzheimerdrabbade människor. Därför hoppas jag på ditt fortsatta stöd. En gåva till hjärnforskningen räddar liv!

Vänliga hälsningar,
Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.