Hjärnfonden
Ge en gåva
Alzheimerforskning, laboratoriemiljö

Kan de finna svaret på Alzheimergåtan?

Professor Peter Nilssons forskargrupp har under 15 års tid skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. Nu ska de testa om två av dem kan fungera mot Alzheimer.

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

Min forskargrupp har under åren skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. De här molekylerna har en förmåga att binda sig till vissa typer av proteinklumpar som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Vi tror att de här molekylerna kan användas både för att upptäcka sjukdomen och behandla den. Båda delarna är otroligt viktiga. Om en Alzheimerbehandling ska göra riktigt stor nytta måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigt.

Vår idé är att när de här molekylerna binder sig till proteinklumparna så kan vi, tack vare särskild design, se dem utifrån med särskild utrustning. På så sätt skulle vi kunna ställa diagnos. Vi tror också att samma molekyler kan hindra proteinklumparna från att spridas mellan nervceller. På så sätt skulle alltså även själva sjukdomsprocessen kunna stoppas.

Tack vare vårt bibliotek har vi nu identifierat två lovande molekyler med olika egenskaper. Det är goda nyheter. Förhoppningsvis kan vi få fram två läkemedelskandidater som angriper Alzheimer på olika sätt.

Nästa steg är nu att i experiment testa hur bra de här två molekylerna fungerar. Våra resultat hittills har fått mycket internationell uppmärksamhet, så det känns verkligen som att vi är något intressant på spåren. Jag vill tacka Hjärnfondens givare som har gjort det möjligt för oss att ta detta avgörande steg.

Det återstår dock mycket arbete innan våra molekyler kan börja hjälpa Alzheimerdrabbade människor. Därför hoppas jag på ditt fortsatta stöd. En gåva till hjärnforskningen räddar liv!

Vänliga hälsningar,
Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta