Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Peter Nilsson

Professor i organisk kemi vid Linköpings universitet

Lästid: 2 minuter

Kan de finna svaret på Alzheimergåtan?

Professor Peter Nilssons forskargrupp har under 15 års tid skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. Nu ska de testa om två av dem kan fungera mot Alzheimer.

Forskare som arbetar med provrör i ett labb.
Porträtt av Peter Nilsson.

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

Min forskargrupp har under åren skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. De här molekylerna har en förmåga att binda sig till vissa typer av proteinklumpar som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Vi tror att de här molekylerna kan användas både för att upptäcka sjukdomen och behandla den. Båda delarna är otroligt viktiga. Om en Alzheimerbehandling ska göra riktigt stor nytta måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigt.

Vår idé är att när de här molekylerna binder sig till proteinklumparna så kan vi, tack vare särskild design, se dem utifrån med särskild utrustning. På så sätt skulle vi kunna ställa diagnos. Vi tror också att samma molekyler kan hindra proteinklumparna från att spridas mellan nervceller. På så sätt skulle alltså även själva sjukdomsprocessen kunna stoppas.

Tack vare vårt bibliotek har vi nu identifierat två lovande molekyler med olika egenskaper. Det är goda nyheter. Förhoppningsvis kan vi få fram två läkemedelskandidater som angriper Alzheimer på olika sätt.

Nästa steg är nu att i experiment testa hur bra de här två molekylerna fungerar. Våra resultat hittills har fått mycket internationell uppmärksamhet, så det känns verkligen som att vi är något intressant på spåren. Jag vill tacka Hjärnfondens givare som har gjort det möjligt för oss att ta detta avgörande steg.

Det återstår dock mycket arbete innan våra molekyler kan börja hjälpa Alzheimerdrabbade människor. Därför hoppas jag på ditt fortsatta stöd. En gåva till hjärnforskningen räddar liv!

Vänliga hälsningar,
Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet

Så används din gåva

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta