Hjärnfonden
Ge en gåva
Alzheimerforskning, laboratoriemiljö

Kan de finna svaret på Alzheimergåtan?

Professor Peter Nilssons forskargrupp har under 15 års tid skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. Nu ska de testa om två av dem kan fungera mot Alzheimer.

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

Min forskargrupp har under åren skapat ett bibliotek av specialdesignade molekyler. De här molekylerna har en förmåga att binda sig till vissa typer av proteinklumpar som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Vi tror att de här molekylerna kan användas både för att upptäcka sjukdomen och behandla den. Båda delarna är otroligt viktiga. Om en Alzheimerbehandling ska göra riktigt stor nytta måste vi bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigt.

Vår idé är att när de här molekylerna binder sig till proteinklumparna så kan vi, tack vare särskild design, se dem utifrån med särskild utrustning. På så sätt skulle vi kunna ställa diagnos. Vi tror också att samma molekyler kan hindra proteinklumparna från att spridas mellan nervceller. På så sätt skulle alltså även själva sjukdomsprocessen kunna stoppas.

Tack vare vårt bibliotek har vi nu identifierat två lovande molekyler med olika egenskaper. Det är goda nyheter. Förhoppningsvis kan vi få fram två läkemedelskandidater som angriper Alzheimer på olika sätt.

Nästa steg är nu att i experiment testa hur bra de här två molekylerna fungerar. Våra resultat hittills har fått mycket internationell uppmärksamhet, så det känns verkligen som att vi är något intressant på spåren. Jag vill tacka Hjärnfondens givare som har gjort det möjligt för oss att ta detta avgörande steg.

Det återstår dock mycket arbete innan våra molekyler kan börja hjälpa Alzheimerdrabbade människor. Därför hoppas jag på ditt fortsatta stöd. En gåva till hjärnforskningen räddar liv!

Vänliga hälsningar,
Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta