Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.

I dag beräknas 100 000 svenskar lida av Alzheimer och 20 000 av Parkinson. Var tjugonde minut drabbas någon i vårt land av stroke. Nästan en tredjedel av befolkningen kommer någon gång att drabbas av depression. Jag kan fortsätta, men du har nog redan förstått poängen – att hjärnans sjukdomar leder till ett både stort och utbrett lidande. Därför hoppas jag att du vill ge en julgåva till hjärnforskningen.

Utan generösa människor som du hade en hel del viktig hjärnforskning inte blivit av. Statens bidrag räcker nämligen inte till. I skrivande stund får över hundra forskningsprojekt ekonomiskt stöd från Hjärnfonden. Några exempel är arbetet med andra generationens antikroppsläkemedel mot Alzheimer, artificiell intelligens i kampen mot Parkinson och läkemedel som kan förbättra återhämtningen efter stroke.

Under åren har jag självklart träffat många av de forskare som har fått stöd från Hjärnfonden. Det är påfallande ofta de säger att finansieringen från oss har varit avgörande – för att våga testa en ny idé, för att kunna rekrytera spetskompetens eller för att ha råd med avancerad teknik. Det blir knappast tydligare än så hur stor skillnad du gör.

Tänk också på att det hela tiden sker olika framsteg. Vi har kommit ett steg närmare att svenska Alzheimerpatienter ska kunna få bromsmediciner. Nyligen gjordes Sveriges första stamcellstransplantation för att behandla Parkinson. Och en av landets främsta ALS-forskare tror att en första behandling kan bli verklighet inom några år.

Nu behöver hjärnforskningen nå nya genombrott och därför ber jag dig att fortsätta bidra. Ditt stöd innebär att fler människor kan leva mer – och längre. Kanske gäller det någon i din närhet? Vem som helst kan ju drabbas av hjärnans sjukdomar.

Varmt tack! God Jul och Gott Nytt År,
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Ett kollage med ett mikroskop och blommor mot beige bakgrund.

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Hjärnfonden_2023 års mest lästa artiklar

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här samlar vi de artiklar som lästs mest under året.

Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar

Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.