Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Publicerad: 27 mars 2024

Kategori: Forskning, Parkinsons sjukdom

Lästid: 1 minut

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.

Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Antalet svenskar med Parkinson väntas fyrdubblas 1990–2040. Det beror till stor del på att andelen äldre blir större samtidigt som livslängden ökar.

Ungefär 20 000 svenskar beräknas leva med Parkinsons sjukdom just nu. Det är därmed en av de allra vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna.

Varje år beräknas Parkinson kosta samhället cirka 2,6 miljarder kronor. I den siffran ingår bland annat vård, omsorg och produktionsbortfall.

Mediantiden från symtomdebut till Parkinsondiagnos är ungefär 1,5 år. Med bättre diagnosmetoder skulle många kunna få behandling tidigare.

Han vill lösa Parkinsongåtan med hjälp av AI

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Läs mer om Tomas forskning här

Läs mer om Parkinsons sjukdom här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.

Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.

Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.

Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.

shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Egen insamling

Följ oss

Instagram Facebook Linkedin YouTube