Tomas Björklunds forskargrupp har utvecklat en avancerad metod för att föra in ett skadligt protein i nervceller i laboratoriet. Med hjälp av AI analyserar man vad som händer i nervcellerna. Foto:Istock

Artificiell intelligens i kampen mot Parkinsons sjukdom

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Tomas Björklund, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.
Tomas Björklund, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Ni studerar sjuka nervceller. Hur då?

– Vi vet att ett visst protein spelar en stor roll vid Parkinsons sjukdom. Problemet är att detta, av naturliga skäl, inte går att undersöka medan sjukdomen pågår i en människa. Vi har utvecklat en avancerad metod för att föra in det här proteinet i nervceller i laboratoriet. Vi vill lära oss att förutspå vad som händer. Hur mycket protein krävs det för att cellen ska dö? Hur lång tid tar det? Vad spelar cellens gener för roll?

När kommer datorkraften in i bilden?

– Med hjälp av maskininlärning, en typ av artificiell intelligens, skapar vi miljontals olika sjukdomsmodeller. Vi matar in information om mängden sjukdomsprotein i olika celler samt hur deras gener ser ut, sedan kan datorerna organisera allt detta och hitta mönster. Vår artificiella intelligens kan titta på förändringar i över 20 000 gener samtidigt. Det hade en människa aldrig klarat. Faktum är att för bara några år sedan hade vi inte ens kunnat få tag på datorer som klarade detta.

Ni har stora förhoppningar?

– Vi har redan gjort intressanta upptäckter som pekar på att hjärnans eget ”städsystem” påverkar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. På lite längre sikt hoppas vi att vi hittar en enda mekanism som driver sjukdomen och att denna mekanism då visar sig gå att påverka med ett läkemedel. I bästa fall kan vi då hindra Parkinson från att bryta ut.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt avgörande för att vi skulle våga oss på det här projektet. Det bygger inte på något som har gjorts förut, utan är helt nytt för oss alla. Jag är väldigt tacksam för att Hjärnfondens givare gör den här typen av nydanande hjärnforskning möjlig.

FAKTA OM PARKINSONS SJUKDOM

  • Sjukdomen räknas tillsammans med bl.a. Alzheimer och ALS till de neurodegenerativa sjukdomarna, där nervceller sakta dör. Ingen av dessa sjukdomar går idag att bota.
  • Parkinsons sjukdom beror på att nervceller som producerar signalsubstansen dopamin bryts ner.
  • Dopamin har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelserna.
  • Skakning i ena handen är det första symtomet hos 75 procent av alla Parkinsonpatienter.
  • I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinson. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 55 och 60 års ålder och är vanligare hos män.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Om konsten att fördärva sitt liv – och nya forskningsframgångar

Ta del av vårt webinar som gick av stapeln den 17 november. Du träffar Stefan Einhorn, läkare, professor och författare som berättar om sin senaste bok ”konsten att fördärva sitt liv” och Per Svenningson, professor och specialistläkare.

Kvinna i träningskläder sitter på en bänk utomhus.

Cicci hittar nya vägar för att må bra trots Parkinsons sjukdom

Symtomen kommer smygande, i början märker man dem inte. Lite stel på morgonen; det är väl alla? Träningsvärk som inte släpper, muskeltonus, en arm som inte riktigt hänger med, en fot som snubblar till, lite svagare och lite tröttare – det hör väl till åldern? Läs Cicci Qwinths berättelse om livet med Parkinsons sjukdom.

Malin Parmar forskar om hur stamceller kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom.

Omprogrammerade hjärnceller kan bota Parkinsons sjukdom

Nu kan forskarna bilda nya nervceller direkt i hjärnan! Genom att programmera om andra typer av hjärnceller till nervceller hoppas man kunna bota eller lindra Parkinsons sjukdom. Malin Parmar vid Lunds universitet vill med hjälp av tekniken kunna utveckla metoder för att reparera den skadade hjärnan. Forskningen stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Ulrike Richter vill hitta nya behandlingar för Parkinsons sjukdom

Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. Både 2014 och 2015 har hon fått Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.