Tomas Björklunds forskargrupp har utvecklat en avancerad metod för att föra in ett skadligt protein i nervceller i laboratoriet. Med hjälp av AI analyserar man vad som händer i nervcellerna. Foto:Istock

Artificiell intelligens i kampen mot Parkinsons sjukdom

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.

Tomas Björklund, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.
Tomas Björklund, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Ni studerar sjuka nervceller. Hur då?

– Vi vet att ett visst protein spelar en stor roll vid Parkinsons sjukdom. Problemet är att detta, av naturliga skäl, inte går att undersöka medan sjukdomen pågår i en människa. Vi har utvecklat en avancerad metod för att föra in det här proteinet i nervceller i laboratoriet. Vi vill lära oss att förutspå vad som händer. Hur mycket protein krävs det för att cellen ska dö? Hur lång tid tar det? Vad spelar cellens gener för roll?

När kommer datorkraften in i bilden?

– Med hjälp av maskininlärning, en typ av artificiell intelligens, skapar vi miljontals olika sjukdomsmodeller. Vi matar in information om mängden sjukdomsprotein i olika celler samt hur deras gener ser ut, sedan kan datorerna organisera allt detta och hitta mönster. Vår artificiella intelligens kan titta på förändringar i över 20 000 gener samtidigt. Det hade en människa aldrig klarat. Faktum är att för bara några år sedan hade vi inte ens kunnat få tag på datorer som klarade detta.

Ni har stora förhoppningar?

– Vi har redan gjort intressanta upptäckter som pekar på att hjärnans eget ”städsystem” påverkar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. På lite längre sikt hoppas vi att vi hittar en enda mekanism som driver sjukdomen och att denna mekanism då visar sig gå att påverka med ett läkemedel. I bästa fall kan vi då hindra Parkinson från att bryta ut.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt avgörande för att vi skulle våga oss på det här projektet. Det bygger inte på något som har gjorts förut, utan är helt nytt för oss alla. Jag är väldigt tacksam för att Hjärnfondens givare gör den här typen av nydanande hjärnforskning möjlig.

FAKTA OM PARKINSONS SJUKDOM

  • Sjukdomen räknas tillsammans med bl.a. Alzheimer och ALS till de neurodegenerativa sjukdomarna, där nervceller sakta dör. Ingen av dessa sjukdomar går idag att bota.
  • Parkinsons sjukdom beror på att nervceller som producerar signalsubstansen dopamin bryts ner.
  • Dopamin har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelserna.
  • Skakning i ena handen är det första symtomet hos 75 procent av alla Parkinsonpatienter.
  • I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinson. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 55 och 60 års ålder och är vanligare hos män.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Svensk Parkinsonforskning i framkant

Parkinsons sjukdom beskrevs redan för flera tusen år sedan, men vi vet fortfarande inte vad orsaken är. Det vill professor Tomas Björklund ändra på – med hjälp av ”lärande” datorer. Här berättar han mer om sin nydanande hjärnforskning.

Camilla Lindståhl och hennes man Magnus när de gifter sig

Parkinsons sjukdom drabbar hela familjer

Både Camilla Lindståhls make och pappa insjuknade i Parkinsons sjukdom ungefär samtidigt. Här berättar hon om hur vardagen successivt har förändrats – till oigenkännlighet.

Porträttbild på kvinnliga forskaren Cecilia Lundberg i kontorsmiljöhjarnfonden

”Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott”

Just nu pågår över 140 forskningsprojekt med bidrag från Hjärnfonden. Professor Cecilia Lundberg, ordförande för vår Vetenskapliga nämnd, vet hur viktig varje krona är för alla dessa hjärnforskare. Här berättar hon om de ekonomiska utmaningarna.

Om konsten att fördärva sitt liv – och nya forskningsframgångar

Ta del av vårt webinar som gick av stapeln den 17 november. Du träffar Stefan Einhorn, läkare, professor och författare som berättar om sin senaste bok ”konsten att fördärva sitt liv” och Per Svenningson, professor och specialistläkare.

Stefan Einhorn

“Vad som är viktigt i tillvaron har blivit tydligare”

Stefan Einhorn, läkare, professor och författare, är aktuell med en ny bok, “Konsten att fördärva sitt liv – eller inte”. Det är en slags instruktionsbok i hur man förstör – eller förbättrar sitt liv. I boken berättar han också att han har Parkinsons sjukdom.