Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett kollage med en pojke i svartvitt som lutar sig mot flera högar med tiokronor, mot rosa bakgrund.

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent och redaktör

Kategori: Forskningsstöd

Rekordmånga ansökningar och 111 miljoner till svensk hjärnforskning

Fler forskare än någonsin har ansökt om finansiering hos Hjärnfonden i år. Rekordet speglar ett ökande behov av finansiering och ett stort intresse för hjärnforskningens potential.

428 ansökningar kom under våren 2024 in till Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Det är det största antalet ansökningar någonsin.

– Vi trodde inte att vi skulle få in så många ansökningar i år eftersom många av forskarna fått två- eller treåriga anslag vilket gör att de inte kan söka igenom förrän de är avslutade, säger Karin Uhlén, ansvarig för forskningsstöd på Hjärnfonden.

2023 inkom 345 ansökningar och 2022 var det 313. Att fler forskare ansöker om finansiering från Hjärnfonden speglar flera viktiga aspekter av dagens hjärnforskning:

1. Ökat behov av finansiering

Hjärnforskning är ett växande område som kräver betydande ekonomiska resurser för att utforska komplexa frågor och utveckla nya behandlingar.

2. Stigande intresse och erkännande

Fler forskare engagerar sig i hjärnforskning, vilket tyder på ett växande intresse och ett erkännande av hjärnans betydelse för hälsa och sjukdomar.

3. Framsteg och potential

Den ökande mängden ansökningar reflekterar förtroendet för att forskningen har potential att leda till viktiga upptäckter och förbättringar inom medicin och vård.

Dessa trender visar på en dynamisk och framåtblickande forskningsmiljö inom hjärnforskningen i Sverige.

111 miljoner till svensk hjärnforskning

2024 kan Hjärnfonden dela ut 111 miljoner kronor till 73 hjärnforskare knutna till svenska lärosäten. Forskningsprojekten som får stöd inkluderar exempelvis studier om Alzheimer, ALS, smärta, psykisk ohälsa, ätstörningar, MS, epilepsi och många andra neurologiska diagnoser och tillstånd.

— Det är otroligt glädjande att vi i år kan bidra med 111 miljoner kronor till denna avgörande forskning, tack vare våra generösa givare. Forskning om hjärnan är nödvändig för att utveckla bättre behandlingar och diagnoser, vilket kan förbättra livskvaliteten för många, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden.

Peter Thelin, ordförande för Hjärnfonden, tillägger:

— Varje bidrag är avgörande för att vi ska kunna uppnå vårt mål: ett samhälle där alla hjärnor fungerar optimalt utan sjukdomar. Dessa pengar är viktiga för att rädda liv och förbättra framtiden för många människor.

Tvingas neka flera lovande projekt

I år får 19 forskare treårsbidrag, 29 får tvåårsbidrag och 25 får ettårsbidrag. Av de 428 inskickade ansökningarna räckte givarnas pengar till 73 forskningsanslag. Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd som ansvarar för att besluta om vilka forskningsprojekt som kvalificerar sig till att få finansiellt stöd.

— Vi tvingas tyvärr varje år att neka många kvalificerade projekt på grund av bristande resurser. Denna gång har vi fått fler ansökningar än någonsin tidigare, vilket gör att vi måste prioritera extra hårt. Det är svårt att föreställa sig vilka upptäckter vi kan missa på grund av begränsade medel. Med mer resurser skulle vi kunna stödja ännu fler lovande projekt, säger Cecilia Lundberg.

Så här fördelades de 73 projekten på svenska lärosäten

• Karolinska Institutet: 28 st
• Lunds universitet: 12 st
• Göteborgs universitet: 12 st
• Uppsala universitet: 8 st
• Linköpings universitet: 5 st
• Umeå universitet: 5 st
• Stockholms universitet: 3 st

För en komplett lista över forskningsprojekt som fått stöd, besök:

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Porträtt på hjärnforskaren Lars Olson i universitetsmiljö.

”Hjärnforskningen får för lite stöd från staten”

För 30 år sedan var professor Lars Olson med och grundade Hjärnfonden. Nu tittar han tillbaka på neurovetenskapens stora framsteg och berättar om de kvarvarande utmaningarna.
Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Ni är många som är med och räddar liv!

Stort tack till alla er som är med och gör skillnad för hjärnforskningen. Förra året var ni hela 400 000 som bidrog med gåvor. Det behövs på vägen mot nya genombrott i kampen mot hjärnans sjukdomar.
Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta