Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Idag finns två godkända läkemedel i EU som för första gången väcker hopp för alzheimerpatienter, även om de ännu inte är i bruk i Sverige.

Hjärnfonden har i många år finansierat professor Lars Lannfelt, vars forskning ligger till grund för lecanemab, den aktiva substansen i läkemedlet Leqembi. Det är en monoklonal antikropp som hjälper immunförsvaret att rensa bort amyloida plack, alltså de proteinansamlingar i hjärnan som tros orsaka sjukdomen.

Donanemab, den aktiva substansen i läkemedlet Kisunla verkar på liknande sätt, riktat mot en särskild modifierad form av amyloid. Genom att minska mängden plack kan behandlingarna bromsa försämringen av minne och kognitiv förmåga hos personer i tidiga sjukdomsstadier. Till skillnad från Lequembi kan läkemedelsbehandlingen avslutas när nivåerna av amyloid har minskat.

– Att vi nu har läkemedel som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är ett stort genombrott – både vetenskapligt och mänskligt. Det visar vad långsiktig och målmedveten forskning kan leda till, säger säger Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden.

Leqembi var den första EU-godkända behandlingen som påverkar sjukdomsprocessen vid alzheimer för personer med tidig Alzheimers sjukdom. Godkännandet gäller patienter som har en viss genetisk profil – de som helt saknar eller som bara har en kopia av genvarianten ApoE4.

Nu har även Kisunla fått EU-godkännande. Rekommendationen gäller samma patientgrupp, alltså personer med tidig sjukdom och ingen eller endast en kopia av ApoE4-genen.

Patienter som har två kopior av genvarianten ApoE4 löper större risk för biverkningar som hjärnsvullnad och små blödningar.

Men ännu återstår mycket arbete innan läkemedlen når patienterna i Sverige.

När ett nytt läkemedel är godkänt i EU, men ännu inte används i Sverige, kan Sveriges Kommuner och Regioners råd för nya terapier (NT-rådet) besluta att det ska införas genom ett nationellt ordnat införande.

Det innebär att införandet sker stegvis och samordnat i hela landet, så att alla patienter får jämlik tillgång och att vården använder läkemedlet på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.

I skrivande stund (oktober 2025) har NT-rådet initierat processen för båda läkemedlen och nu genomför Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket en hälsoekonomisk bedömning som ska ligga till grund för rekommendationer till regionerna. Tills vidare rekommenderas vården att avvakta med att börja behandla patienter.

Att införandet dröjer beror dels på att myndigheterna behöver bedöma kostnad och nytta i förhållande till andra behandlingar, dels på att vården behöver bygga upp kapacitet för att kunna genomföra utredning, behandling och uppföljning på ett säkert sätt.

Behandlingarna kräver avancerad bilddiagnostik (PET och MR) för att bekräfta amyloid i hjärnan, genetisk testning (ApoE4) för att bedöma risk för biverkningar samt täta kontroller under behandling. Flera regioner behöver därför först skapa de strukturer som krävs för att läkemedlen ska kunna användas på ett jämlikt och patientsäkert sätt i hela landet.

– Vi är i ett paradigmskifte där en bättre diagnostik och nya behandlingar är på väg in i svensk hälso- och sjukvård. Vi behöver satsa alltmer för att säkerställa att framtidens alzheimervård blir tillgänglig på ett jämlikt sätt och för att forskningen, som bland annat våra givare har donerat till, implementeras och blir verklighet för patienterna, säger Joakim Ramsberg.