Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Dag Sehlin

Forskargruppsledare och docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Lästid: 2 minuter

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.

Porträtt av Dag Sehlin.

Antikroppsterapier går ut på att specialdesignade antikroppar sprutas in i blodet. Dessa tar sig sedan till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner, vilket signalerar till kroppen att de här proteinerna ska städas bort. Den här principen har visat sig fungera och i flera länder har minst en av bromsmedicinerna nu godkänts.

Problemet är att dagens antikroppsterapier har begränsad effekt. En av antikropparna utvecklades ursprungligen här i Uppsala och nu arbetar jag och min forskargrupp med en uppdaterad version. Vi vet ju att detta läkemedel fungerar, vi vill ”bara” få det att fungera bättre. För att lyckas behöver vi stöd.

Den huvudsakliga utmaningen är att hjärnan har en skyddande barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, från att komma in. Vi har därför modifierat antikroppen så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan. Ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.

Hittills har vi fått bra grundläggande insikter och gör hela tiden nya framsteg. Vi är mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta framåt i samma takt.

Nya genombrott är helt avgörande för att på sikt kunna stoppa Alzheimer – som både är en av våra värsta folksjukdomar och extremt kostsam för samhället. Jag tror att vårt arbete kan ta hjärnforskningen närmare detta mål. Men då krävs mer resurser till hjärnforskningen.

Dag Sehlin
Forskargruppsledare och docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta