Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Läkemedlet, rituximab,  som används vid flera olika autoimmuna sjukdomar förefaller kunna dämpa psykossymtom.
– Patienter vittnar om att hallucinationer avtagit eller försvunnit helt. De får mer energi, vill göra saker, känner sig närvarande och fungerar i vardagen berättar forskningsledaren Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Hon leder idag en stor dubbelblindad multicenterstudie med läkemedlet rituximab, studien är benämnd RCT-Rits. Idag har 74 personer med antingen schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom inkluderats men målet är att få med 120 patienter för att studien ska gå i land.

– Problemet är att patienterna i målgruppen, på grund av sin sjukdom, kan vara misstänksamma, orkeslösa och omotiverade. Nu vädjar jag till deras anhöriga och vårdpersonal att stötta dem och hjälpa dem att delta i den pågående studien, säger Susanne Bejerot.

– Mycket tyder på att många får stor hjälp av läkemedlet när det ges som tillägg till ordinarie antipsykotisk behandling.

Tidigare har Susanne lett en pilotstudie med nio patienter med schizofreni och tio med OCD (tvångssyndrom) där många av patienterna med schizofreni blev kraftigt förbättrade i sina symtom. Även några av patienterna med OCD upplevde en förbättring, men i långsammare takt.

Men för att symtomlindringen ska fortgå krävs en ny behandling efter cirka sex till tolv månader, något som studiedeltagare inte kan erbjudas eftersom rituximax inte är ett godkänt läkemedel för behandling av psykossjukdom ännu.

Susanne Bejerot och hennes medarbetare hoppas kunna genomföra en öppen långtidsuppföljning av studiedeltagarna, som innebär att en ny läkemedelsprövning måste göras, vilket är en omfattande process. Dessutom är det mycket kostsamt att driva en läkemedelsprövning. Patentet för rituximab har löpt ut varför läkemedlet är billigt idag, men den omfattande administrationen som krävs vid läkemedelsprövningar är dyr.

På senare år har ett samband mellan felreglerat immunsystem och psykos påvisats i många forskningsstudier. Det verkar som om psykossjukdom har vissa likheter med autoimmuna sjukdomar, till exempel ledgångsreumatism. I fallet ledgångsreumatism leder inflammationen till skadat ledbrosk, men vid psykos tror forskarna att ett avvikande immunsvar kan leda till psykiska och kognitiva besvär i form av till exempel hallucinationer eller orkeslöshet.

– Men att rituximab tycks kunna fungera även vid psykiska symtom upptäckte jag av en slump, berättar Susanne Bejerot.

2012 hade Susanne en svårt sjuk patient med en komplex symtombild i behandling. Patienten hade över 60 olika psykiska symtom, samt svårt att gå och led av smärtor i kroppen. Det upptäcktes via en ryggvätskeprov att hon hade en form av antikroppar som är förknippade med en autoimmun sjukdom som heter Neuromyelitis optica spectrum disorder (NMOSD), hon hade också PANDAS (Pediatric autoimmune neuropsychiatric disorders associated with streptococcal infections).

NMOSD kan ge blindhet, förlamning och smärtor och patienten fick därför intravenöst immunoglobuin, kortison och rituximab.

–Hon blev helt fri från alla symtom! Allt försvann: tvångssyndrom, ångest, psykos och fysiska symtom under loppet av några månader. Hon får nu behandlingen varje halvår och idag är hon helt symtomfri och har familj och barn. Helt fantastiskt, säger Susanne Bejerot.

Exakt hur läkemedlet fungerar vid psykossjukdom är inte klarlagt. Man har sett att dessa patienter ofta har förhöjda inflammationsmarkörer i blodet men också i ryggmärgsvätska.

– Det vi kan säga idag är att rituximab kraftigt minskar antalet av en viss typ av vit blodkropp (B-celler), vilket leder till en förändrad balans i hela immunsystemet. När rituximab används vid MS (där det är en ofta använd behandling) tycks det utöva sin effekt genom en indirekt effekt på andra vita blodkroppar (T-celler), och vi tror att det kan förhålla sig så även vid psykosbehandling. Runt om i världen forskas det för närvarande mycket aktivt om immunologiska mekanismer vid psykossjukdom, och intresset är stort för vår behandlingsstudie.
Nu vädjar forskningsledaren Susanne Bejerot till anhöriga och vårdpersonal att uppmuntra patientgruppen att delta.

– Anhöriga behöver prata med den drabbade, likaså personal som träffar patienter med psykossjukdom. Uppmuntra dem att delta både för egen skull och för framtiden! Schizofreni och schizoaffektiv sjukdom är tillstånd som leder till stort lidande och stigmatisering, förhoppningen är att vår behandlingsstudie skall kunna förbättra livskvalitén för en hårt drabbad patientgrupp.

Läs artikel om Patrik som fick god effekt av läkemedlet.

Vill du veta mer om studien?