Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Hjärtats och hjärnans hälsa hänger nära samman. Ett exempel är förmaksflimmer, som gör att hjärtat slår oregelbundet och ökar risken för att blodproppar bildas. Om en propp når hjärnan kan den orsaka stroke.

För att förebygga detta får många patienter blodförtunnande läkemedel. En ny svensk studie pekar på att valet av läkemedel även kan ha betydelse för hur snabbt minnet och andra kognitiva förmågor försämras hos personer som har alzheimer.
– Det finns skäl att tro att behandlingen kan ha en positiv effekt på kognitionen, till exempel genom att förbättra blodflödet och minska små skador i hjärnan, säger Maria Eriksdotter, professor vid Karolinska Institutet och överläkare i geriatrik vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Forskarna följde 7 308 personer som hade både Alzheimers sjukdom och förmaksflimmer. Uppgifterna hämtades från det svenska kvalitetsregistret SveDem.

Personerna behandlades antingen med moderna blodförtunnande läkemedel, så kallade NOAK, med det äldre läkemedlet warfarin eller utan blodförtunnande behandling.

När forskarna jämförde gruppernas resultat på det kognitiva testet MMSE såg de att försämringen gick något långsammare hos dem som använde NOAK. Skillnaden var drygt 0,2 poäng per år jämfört med de andra grupperna.

Det är en liten skillnad på kort sikt. Men eftersom Alzheimers sjukdom utvecklas under flera år kan även en begränsad årlig förändring få betydelse över tid.

En möjlig förklaring är att behandlingen bidrar till ett bättre blodflöde och motverkar små skador i hjärnans blodkärl.

Behandling med NOAK var också kopplad till lägre risk för stroke, blodpropp, frakturer och död jämfört med att inte få blodförtunnande behandling.

Även warfarin var kopplat till en lägre risk för stroke, blodpropp och död, men samtidigt till en högre risk för allvarliga blödningar.

Forskarna betonar att studien inte kan visa att det är läkemedlen som orsakar den långsammare försämringen. Eftersom det handlar om en observationsstudie kan även andra faktorer ha påverkat resultaten. Det behövs därför mer forskning för att bekräfta sambandet.

Studien har publicerats i European Heart Journal och finansierats av bland andra Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet.