Text: Sofia Ström Bernad
Skribent
Lästid: 2 minuter
Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?
Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
APOE4 är den starkaste kända genetiska riskfaktorn för den vanligaste formen av Alzheimers sjukdom. Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning bär på genvarianten, men långt ifrån alla utvecklar sjukdomen.
Henrietta Nielsen, docent i neurokemi och molekylär neurobiologi vid Stockholms universitet, försöker förstå varför. Hennes forskning pekar mot att en del av förklaringen kan finnas utanför hjärnan – i levern.
– Vi tror att levern hos personer med APOE4 utsöndrar en särskild profil av ämnen som påverkar blod-hjärnbarriären, vilket i sin tur kan få negativa effekter på hjärnan, säger Henrietta Nielsen i en artikel från Stockholms universitet.
Varför skrivs APOE på olika sätt?
Det beror på att man egentligen syftar på två olika saker:
APOE är namnet på genen.
apoE är proteinet som genen kodar för.
APOE4 är en viss variant av APOE-genen.
Utmanar synen på alzheimer
Alzheimerforskningen har länge främst fokuserat på vad som händer inne i hjärnan. Men Henrietta Nielsens forskning stärker bilden av att även levern, ämnesomsättningen och andra processer i kroppen kan spela roll.
Forskargruppen har bland annat visat samband mellan nivåerna av proteinet apoE i blodet och hjärnans ämnesomsättning, mängden grå substans och kognitiv förmåga. Studier på möss med mänsklig lever har också visat att en lever med APOE4 kan påverka system i hjärnan som är viktiga för nervcellernas kommunikation
Kan bana väg för förebyggande behandling
Om forskarna kan förstå hur levern och kroppens ämnesomsättning samspelar med den genetiska risken kan det på sikt öppna för nya sätt att förebygga alzheimer.
Henrietta Nielsen jämför med hur personer med högt kolesterol i dag kan få läkemedel för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. I framtiden skulle det kanske vara möjligt att på liknande sätt behandla personer med APOE4 innan de utvecklar alzheimer.
Nu tar forskningen nästa steg. Med stöd från Hjärnfonden ska forskarna följa omkring 1 500 personer som har genomgått levertransplantation. Eftersom den nya levern kan ha en annan APOE-variant än mottagarens kan forskarna undersöka vad som händer när kroppens APOE-profil förändras.
– Målet är att förstå vad som händer i kroppen och på längre sikt hitta en behandling som kan minska risken för Alzheimers sjukdom, säger Henrietta Nielsen.







