Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Att prata om självmord kan kännas svårt. Många är rädda för att säga fel, förvärra situationen eller väcka tankar som inte fanns där från början. Men forskning och klinisk erfarenhet visar motsatsen: det är tystnaden som är farlig.

Om du märker att någon i din närhet inte mår bra är det viktigt att du reagerar. Tänk inte att någon annan ska ta ansvar. Att du vågar se, fråga och stanna kvar kan göra skillnad – ibland vara avgörande.

När du är orolig för någon

Det viktigaste är inte att ha rätt ord, utan att visa att du bryr dig och är beredd att lyssna.

  • Ta kontakt och fråga hur personen mår
  • Visa att du vill lyssna, utan att döma eller stressa fram lösningar
  • Förmedla hopp och betona att det finns hjälp att få
  • Håll kontakten och följ upp över tid

Våga fråga om självmordstankar

Att ställa direkta frågor ökar inte risken för självmord – tvärtom kan det skapa lättnad och öppna för samtal.

Exempel på frågor du kan ställa:

  • Tänker du ibland på att avsluta ditt liv?
  • Jag ser att du inte mår bra. Vill du berätta hur du har det?
  • Jag har lagt märke till att du verkar nedstämd. Hur är det för dig just nu?
  • Vad längtar du efter mest av allt?
  • Vad behöver du just nu för att orka vidare?
  • Finns det något jag kan göra för att stötta dig?

För många, särskilt unga, kan självmordstankar uppstå snabbt och impulsivt. Brist på livserfarenhet och stark psykisk smärta kan göra det svårt att se att svårigheter kan förändras över tid. Därför är det extra viktigt att vuxna vågar ta signaler på allvar.

Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem

I Sverige tar omkring 1 500 personer sitt liv varje år. Det innebär att flera människor dör varje dag. Självmord är vanligare bland män än kvinnor, men psykisk ohälsa och självmordstankar drabbar alla åldrar och livssituationer.

Bland de starkaste riskfaktorerna finns:

  • tidigare suicidförsök
  • psykisk sjukdom, som depression och ångest

Utöver förlusten av människoliv leder självmord ofta till djup sorg, psykiskt lidande och försämrad hälsa hos närstående och andra berörda.

Lämna aldrig en självmordsnära person ensam

Om du bedömer att situationen är akut:

  • lämna inte personen ensam
  • ring alltid 112 eller åk till en akutmottagning

Hit kan du vända dig för hjälp

112 – Akutnummer
Ring 112 vid akuta situationer.

1177 – Vårdguiden
Ring 1177 för råd om var du kan få psykiatrisk hjälp och stöd.

MIND – Självmordslinjen
Ring 90 101. Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Öppet dygnet runt, alla dagar.

MIND – Äldrelinjen
Ring 020 – 22 22 33. För dig som längtar efter någon att prata med. Öppet mån-fre 08-19 samt lör-sön 10-16.

Jourhavande präst
Jourhavande präst erbjuder akut samtals- och krisstöd alla kvällar och nätter kl 21–06. Ring 112 och fråga efter jourhavande präst. Du kan också chatta med en jourhavande präst alla kvällen kl. 20-24 eller skicka ett digitalt brev. Till chatten.

Jourhavande medmänniska
Ring 08 – 702 16 80 alla dagar kl 21-06. Du kan prata om allt – familjeproblem, arbete, ensamhet eller sjukdom.

 

På Hjärnans Dag föreläste Ullakarin Nyberg, specialist i psykiatri och suicidforskare, om vikten av att våga tala om självmord. Hennes föreläsning finns att se här.

Källor

  • 1177
  • Socialstyrelsen
  • MIND
  • Karolinska Institutet
  • Suicide Zero
  • Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP)

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Illustration av forskare som står på en stege och undersöker i en mans huvud.

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
Ett kollage med en flicka och en äldre man som håller armarna runt varandra, gåendes mot två röda stugor.

Ett hej till grannen kan betyda mer än du tror

Många svenskar besväras av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att ytliga och tillfälliga kontakter kan göra stor skillnad för vårt välmående.
Läs mer
Porträtt av Elias Eriksson.

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Läs mer
En ung person går ner för en spiral trappa.

Hjärnforskning ger hopp om bättre självmordsprevention

Ny forskning om hjärnan kan bli avgörande för att förhindra självmord i framtiden. Martin Schalling, neurobiolog vid Karolinska Institutet, tror på stora framsteg inom biomarkörer och AI-teknik.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta