Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

Juliana Kele-Olovsson forskar om traumatisk hjärnskada och stamceller

Juliana Kele-Olovsson, 38, har fått Hjärnfondens stipendium för 2014. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom traumatisk hjärnskada. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Porträtt av Julianna Kele-Olovsson.

Juliana Kele-Olovsson, Hjärnfondens stipendiat 2014

Ålder: 38
Universitet: Göteborgs universitet
Forskningsområde: Traumatisk hjärnskada

“Min drivkraft är att så många barn och unga som möjligt ska uppnå vuxen ålder och självständigt kunna leva ett värdigt liv med så många valmöjligheter som möjligt.”

Berätta om ditt forskningsområde
– Prognosen efter traumatisk hjärnskada (Trauamtic Brain Injury, TBI) är bättre för barn än för vuxna men trots detta är TBI den vanligaste förekommande dödsorsaken hos barn och unga.

– Då även lindrig TBI hos barn kan ge långvariga kognitiva skador är det av vikt att identifiera nya faktorer som kan utgöra en startpunkt för att utveckla nya terapier som påskyndar självläkningsprocesserna och därmed påtagligt förbättrar kvaliten på deras dagliga liv och framtid. I USA utförs för tillfället kliniska prövningar där stamceller utvunna ur det egna navelsträngsblodet transplanteras i barn, mellan åldrarna 18 månader upp till 17 år, som lider av mild till grav TBI, några definitiva slutsatser har dock ännu ej kunnat dras av detta.

– Frågan som jag är intresserad av är om man kan aktivera de kroppsegna (vilande) neuronala stamceller samt de mikroglia/makrofager som skyddar nervcellerna vid skada för att påskynda hjärnans läkningsprocess.

Vad hoppas du hitta/upptäcka?
– Att självläkningsprocessen kan stimuleras hos patienten kanske till och med utan transplantation. Förhoppningsvis kan vi så småningom möjliggöra att barn och ungdom efter TBI skall kunna återupprätta en bra livskvalitet i nivå med sin åldersgrupp, även på det kognitiva planet. Min förhoppning är att kunna ta fram individspecifika läkemedel beroende på graden av TBI och ålder.

Vilket tror du blir nästa stora genombrott inom forskningsområdet (som helhet) och när kommer det?
– Förståelse för hjärnans självläkningsprocess. Redan nu har forskarna funnit flera faktorer som bidrar men det är utav stor relevans att utröna samspelet mellan olika celltyper i hjärnan som till exempel blodkärl och (vilande) neuronala stamceller före och efter en skada för att få pusslet att gå ihop till en mera individanpassad terapi inom de närmsta 5-15 åren.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?
– Det ger en öppning till en oberoende forskarkarriär och möjligheten till att uppnå docentkompetens.

Vad är din drivkraft som forskare?
– Att så många barn och unga som möjligt ska uppnå vuxen ålder och självständigt kunna leva ett värdigt liv med så många valmöjligheter som möjligt. Dessutom är det utav vikt att en del av lärdomarna vi drar från forskningen kring TBI hos barn och unga kan appliceras på TBI hos vuxna samt identifiera vissa av det gemensamma nämnarna med till exempel de neurodegenerativa sjukdomarna och därmed möjliggöra en förbättrad terapi mera globalt.

– Att ha möjlighet att förbättra den plats man föddes till och lyckas efterlämna ett arv som gör en skillnad i positiv bemärkelse.

Ge en gåva till forskningen om traumatisk hjärnskada

Relaterat

Daniel Pailles i hockeyställ under en match.

Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv

Brynässpelaren Daniel Pailles liv förändrades på en sekund. Den svåra smällen i Gavlerinken satte punkt för hans karriär.
Läs mer
Porträtt av Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Läs mer
Porträtt av Emelie Lind.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.
Läs mer
Porträtt av Niklas Marklund och Anna Gard.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Läs mer
Ishockeyspelare som spelar hockey.

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Läs mer
Lars Olson står i ett labb.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta