Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Livsstilsfaktorer påverkar risken för Alzheimers sjukdom

Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och demens, bland annat för att klarlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Dessa proteiner initierar sjukdomsprocessen i hjärnan. Det pågår även stora studier för att hitta genetiska orsaker till demens och Alzheimers sjukdom, samt epidemiologiska studier för att hitta nya riskfaktorer.

Alzheimers sjukdom är delvis ärftlig: om man har sjukdomen i släkten löper man större risk att drabbas själv. Men under de senaste åren har vi kunnat identifiera andra viktiga riskfaktorer, som överdriven alkoholkonsumtion, vitaminbrist till följd av en dåligt samansatt kost, övervikt, högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter. Vi har helt enkelt förstått att det finns saker som människor kan göra själva, för att minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom: dricka måttligt och äta välbalanserat, motionera regelbundet, utmana hjärnan och att vara aktiv – både mentalt och socialt. Det är ett viktigt skifte.

Dessutom har vi lärt oss känna igen tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Vi kan se tidiga förändringar i hjärnan, med hjälp av modern avbildningsteknik. Och vi kan upptäcka Alzheimers sjukdom genom att göra ryggmärgsvätskeprover.

Tack vare att vi kan diagnosticera tidigare kan vi också sätta in behandling med till exempel bromsmediciner tidigare. Dessutom kan en diagnos hjälpa omgivningen att acceptera förändringar hos den sjuke, att han eller hon blir glömsk eller kanske aggressiv. Det kan vara en lättnad för alla inblandade.

– Maria Eriksdotter, professor i geriatrik

Relaterat

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta