Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marie Carlén & Maja Jagodic

Hjärnforskare

Lästid: 2 minuter

Möt två hjärnforskare

Marie Carlén, Forskare vid Karolinska institutet och Maja Jagodic, Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet berättar om sina forskningsområden.

Närbild på ett mikroskop.

För att hitta svaren måste vi veta vad som inte fungerar

Marie Carlén

Forskare vid Karolinska institutet

Det finns egentligen bara ett enda sätt att förstå hur hjärnans funktioner förändras vid psykisk sjukdom. Det är att förstå hur hjärnan fungerar när den är frisk.

Det är denna typ av grundforskning om psykisk ohälsa jag ägnat mig åt sedan 2007 och glädjande nog inser nu fler och fler vikten av att den prioriteras. Vet vi inte vad som är fel, kan vi inte heller rätta till det. Därför är grundforskningen så viktig. Genom den kan vi lära oss förstå varför vissa grundläggande och viktiga processer inte fungerar som de ska. Vi kan även lära oss hur hjärnan utför vissa tankeprocesser normalt, vilka delar i hjärnan som är involverade och vilka typer av nervceller som är involverade i specifika tankeprocesser. Först när dessa frågor kan besvaras, kan läkemedelsindustrin och läkarkåren ta fram nya botemedel och behandlingar.

Porträtt av Marie Carlén som sitter vid ett mikroskop.

Det börjar hända mycket spännande inom mitt område och allt fler inser vilka viktiga verktyg och strategier som skapas av grundforskning. Men all forskning är långsiktig – och långsiktighet kostar pengar. Därför är ditt engagemang så viktigt. Alla gåvor, stora som små, gör skillnad och gör det möjligt för mig och mina kollegor att fortsätta leta efter svaren som kan hjälpa oss alla till ett friskare och längre liv.

Marie Carlén,
Forskare vid Karolinska institutet

Ca 800 svenskar får sin framtid förstörd varje år

Maja Jagodic

Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Jag har forskat kring MS, Multipel skleros, i 15 år men kan ändå inte sluta frustreras över att vi fortfarande saknar botemedel. MS är nämligen en grym sjukdom. Den slår ofta till redan i 20-årsåldern och orsakar mycket personligt lidande i och med att MS angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.

Långsamt men obarmhärtigt börjar immunförsvaret attackera de egna nervtrådarna, vilket påvekar allt från syn, känsel och muskler till koordination, balans och tal. Eftersom sjukdomsförloppet dessutom är svårt att förutsäga, är det svårt för den drabbade att planera sin framtid. Därför är din gåva till den fortsatta forskningen så viktig.

Porträtt av Maja Jagodic.

Glädjande nog kan jag ändå konstatera att de skett många stora genombrott på området, mycket tack vare gåvor från engagerade människor som du. Nu finns det t ex flera olika bromsmediciner och vi har så oerhört mycket mer kunskap om vilka processer som orsakar MS idag, än vi hade för bara 10 år sedan. Det finns det alltså en möjlighet att vi kommer att kunna hitta ett botemedel inom en överskådlig framtid. Men då krävs det tålamod, uthållighet och pengar. Ca 20 000 svenskar lider idag av MS och ca 800 insjuknar varje år. Med din hjälp ökar våra möjligheter att hitta de svar som definitivt löser gåtan kring MS.

Maja Jagodic,
Docent på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Läs mer om MS

Relaterat

Porträtt av Agneta Nordberg.

Hjärnavbildning med stor potential för arbetet mot alzheimer

De senaste åren har hjärnforskningen bidragit till en ökad förståelse för mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det stärker professor Agneta Nordbergs tro på att sjukdomen går att stoppa. Här berättar hon mer och förklarar varför mer stöd behövs.
Läs mer
Porträtt av Sophie Erhardt.

Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Sophie Erhardt vill förstå och på sikt behandla problem med minne, koncentration och sömn vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa inflammationsrelaterade tillstånd efter infektion. Med stöd från Hjärnfonden undersöker hon om en bättre balans av ett av hjärnans egna ämnen kan öppna en ny väg till behandlingar.
Läs mer

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta