Hjärnfonden
Ge en gåva

Caroline Hansson forskar om bipolär sjukdom

Caroline Hansson var en av de unga forskare som fick Hjärnfondens stipendium 2015. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom bipolär sjukdom. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

”Hjärnforskning inkluderar både biologi och existentiella frågor – människans tankar, känslor, beteenden och upplevelser av världen”

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Mitt projekt handlar om att använda biomarkörer för att kunna förutse vilka bipolära patienter som har högre risk att försöka ta sitt eget liv. Jag vill undersöka om man med hjälp av biologiska markörer i kombination med intervjuer av patienterna kan få en säkrare bedömning än med dagens metoder, som bygger på enbart intervjuer.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Jag hoppas hitta biologiska markörer som kan hjälpa till i diagnosticeringen av psykiatriska sjukdomar. På sikt hoppas jag att dessa biomarkörer även kan vägleda utvecklingen av nya behandlingsmetoder.

Vad betyder din forskning?

Min forskning har som mål att minska antalet suicidförsök hos bipolära patienter och har därmed stor betydelse för såväl patienterna och deras närstående och för samhället.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit intresserad av hjärnan och människans tankar, känslor, beteenden och upplevelser av världen. Jag fastnade för hjärnforskning eftersom det inkluderar både biologi och existentiella frågor.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Det innebär att jag får möjlighet att arbeta med ett nytt och väldigt intressant forskningsprojekt.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag drivs dels av att förstå mer om hur hjärnan fungerar och dels av att vilja hjälpa människor att må bättre.

Läs mer om Bipolär sjukdom här.

Ge en gåva till stöd för forskning om bipolär sjukdom

Forskningen om hjärnan är en förutsättning för att vi ska få fram nya effektiva behandlingar. Med din gåva kan vi tillsammans jobba för att forskning kring bipolär  sjukdom går framåt.

Ge en gåva här.

 

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta