Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 1 minut

Svensk diagnosmetod för Alzheimer internationellt erkänd

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Zetterberg och Blennow, verksamma vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har efter årtionden av forskning lyckats utveckla en metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom genom att mäta de exakta halterna av beta-amyloid i ryggvätskan tio till trettio år innan sjukdomen orsakar några symtom.

– Om koncentrationen av beta-amyloid i ryggvätskan är onormalt låg tyder det på proteinet fastnar i hjärnan, vilket är det tidigaste tecknet på Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas pionjärstudier får nu ett stort internationellt erkännande genom att mätmetoden de utvecklat godkänts som global referensmetod, vilket innebär att alla människor som utreds för Alzheimers sjukdom kan få samma resultat var i världen testerna än görs.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

Läs mer om Alzheimers sjukdom och den senaste forskningen.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta