Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 1 minut

Svensk diagnosmetod för Alzheimer internationellt erkänd

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Zetterberg och Blennow, verksamma vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har efter årtionden av forskning lyckats utveckla en metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom genom att mäta de exakta halterna av beta-amyloid i ryggvätskan tio till trettio år innan sjukdomen orsakar några symtom.

– Om koncentrationen av beta-amyloid i ryggvätskan är onormalt låg tyder det på proteinet fastnar i hjärnan, vilket är det tidigaste tecknet på Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas pionjärstudier får nu ett stort internationellt erkännande genom att mätmetoden de utvecklat godkänts som global referensmetod, vilket innebär att alla människor som utreds för Alzheimers sjukdom kan få samma resultat var i världen testerna än görs.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

Läs mer om Alzheimers sjukdom och den senaste forskningen.

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Rekordstor utdelning: 152,8 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 projekt över hela landet finansiering.

Så påverkar amerikansk politik svensk hjärnforskning

USA:s president Donald Trumps nedskärningar i forskningen påverkar nu Sverige. Flera projekt har blivit av med forskningsanslag från USA. Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, lyfter frågan om risken för amerikansk brain drain.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta