Tekniken för Cynthias forskning om hjärnskador framåt

När Cynthia Perez Estrada var barn trodde hon att människokroppen fungerade som kroppen hos en salamander, att vi kunde växa ut kroppsdelar igen om vi blev av med dem. Den bistra sanningen gjorde henne både besviken och nyfiken på hur nervsystemet egentligen fungerar. Hon började studera hjärnan på universitet och nu utökar hon sin verktygslåda av hjärnforskningstekniker på Harvard University i USA.

Vill du ge en gåva till forskningen om hjärnskador?

”Jag är så glad över att ha hittat min passion. Tanken på att min forskning kan förändra livet för både patienter med neurologiska åkommor men också deras familjer är väldigt motiverande.”

 

Cynthia Perez Estrada litenCynthia Perez Estrada, Hjärnfondens stipendiat 2016
Ålder: 38
Universitet: Karolinska Institutet / Harvard University
Forskningsområde: Skador på hjärna och ryggmärg

Cynthia Perez Estrada har fått Hjärnfondens stipendium för 2016. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom CNS-skador. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Hej Cynthia! Vad är din drivkraft som forskare?

Jag tror att drivkraften för min forskning delvis är min nyfikenhet för att lösa hjärnans mysterium och delvis den fantastiska möjlighet den ger mig att kunna hjälpa människor med neurologiska sjukdomar och besvär. Jag är så glad över att ha hittat min passion. Tanken på att min forskning kan förändra livet för både patienter med neurologiska åkommor men också deras familjer är väldigt motiverande.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill få möjlighet att lära mig nya tekniker för att själv kunna utveckla nya forskningsmetoder. Med dessa vill jag sedan lära mig mer om neurodegeneration och hitta nya sätt för den mänskliga hjärnan att återhämta sig efter en skada eller sjukdom.

Vad betyder din forskning?

De tekniska framstegen inom hjärnforskning har avancerat väldigt mycket de senaste åren och har visat sig vara oerhört betydelsefulla för forskningen inom neurodegeneration.

Nya tekniska metoder har redan förändrat vårt sätt att se på biomedicinsk forskning, till exempel CRISPR-tekniken för genmodifiering, 3D-utskrifter av proteser och vävnad samt olika typer av flexibel elektronik som används för att studera hjärnan. Tack vare den här utökade ”verktygslådan” kommer vi i framtiden att kunna lösa många av hjärnans mysterier. På Harvard kommer jag att fokusera på att lära mig nya tekniker som jag kan ta med mig tillbaka till Sverige för att etablera min egen forskning här.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har varit intresserad av hjärnan ända sedan jag var liten. Som barn trodde jag att människor var som salamandrar, som kunde växa ut kroppsdelar om de tappade dem. När jag sedan fick reda på att det inte bara var omöjligt för oss att växa ut en arm, utan att även huvudet definitivt inte skulle kunna växa ut igen, blev jag väldigt förvirrad. Detta gjorde att jag började försöka förstå hjärnsjukdomar och hur nerver skulle kunna återbildas. När jag gjorde min masteruppsats om Alzheimers sjukdom insåg jag hur olika typer av neurodegenerativa sjukdomar har många gemensamma nämnare. Så jag jobbade vidare med ämnet och fokuserade på neurala stamceller under min tid som doktorand. Idag koncentrerar jag mig på att lära mig nya tekniker för att få en djupare förståelse för neurodegenerativa sjukdomar.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Jag känner mig väldigt hedrar att få mottaga Hjärnfondens stipendium, inte bara för att det kommer att finansiera mina postdoktorala studier men också för att mina forskningsresultat förhoppningsvis kommer att få en positiv inverkan på många patienters livskvalitet. Stipendiet ger mig en unik möjlighet att på heltid få fokusera på min forskning. Det ger mig också tid att hitta och skapa nya intressanta kontakter och samarbeten på både Harvard och MIT.

Dela sidan

Engagera dig redan idag