Hjärnfonden
Ge en gåva

Juliana Kele-Olovsson forskar om traumatisk hjärnskada och stamceller

“Min drivkraft är att så många barn och unga som möjligt ska uppnå vuxen ålder och självständigt kunna leva ett värdigt liv med så många valmöjligheter som möjligt.”

Julianna Kele-Olovsson

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om traumatisk hjärnskada

Juliana Kele-Olovsson, Hjärnfondens stipendiat 2014
Ålder: 38
Universitet: Göteborgs universitet
Forskningsområde: Traumatisk hjärnskada

Juliana Kele-Olovsson, 38, har fått Hjärnfondens stipendium för 2014. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom traumatisk hjärnskada. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde
– Prognosen efter traumatisk hjärnskada (Trauamtic Brain Injury, TBI) är bättre för barn än för vuxna men trots detta är TBI den vanligaste förekommande dödsorsaken hos barn och unga.

– Då även lindrig TBI hos barn kan ge långvariga kognitiva skador är det av vikt att identifiera nya faktorer som kan utgöra en startpunkt för att utveckla nya terapier som påskyndar självläkningsprocesserna och därmed påtagligt förbättrar kvaliten på deras dagliga liv och framtid. I USA utförs för tillfället kliniska prövningar där stamceller utvunna ur det egna navelsträngsblodet transplanteras i barn, mellan åldrarna 18 månader upp till 17 år, som lider av mild till grav TBI, några definitiva slutsatser har dock ännu ej kunnat dras av detta.

– Frågan som jag är intresserad av är om man kan aktivera de kroppsegna (vilande) neuronala stamceller samt de mikroglia/makrofager som skyddar nervcellerna vid skada för att påskynda hjärnans läkningsprocess.

Vad hoppas du hitta/upptäcka?
– Att självläkningsprocessen kan stimuleras hos patienten kanske till och med utan transplantation. Förhoppningsvis kan vi så småningom möjliggöra att barn och ungdom efter TBI skall kunna återupprätta en bra livskvalitet i nivå med sin åldersgrupp, även på det kognitiva planet. Min förhoppning är att kunna ta fram individspecifika läkemedel beroende på graden av TBI och ålder.

Vilket tror du blir nästa stora genombrott inom forskningsområdet (som helhet) och när kommer det?
– Förståelse för hjärnans självläkningsprocess. Redan nu har forskarna funnit flera faktorer som bidrar men det är utav stor relevans att utröna samspelet mellan olika celltyper i hjärnan som till exempel blodkärl och (vilande) neuronala stamceller före och efter en skada för att få pusslet att gå ihop till en mera individanpassad terapi inom de närmsta 5-15 åren.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?
– Det ger en öppning till en oberoende forskarkarriär och möjligheten till att uppnå docentkompetens.

Vad är din drivkraft som forskare?
– Att så många barn och unga som möjligt ska uppnå vuxen ålder och självständigt kunna leva ett värdigt liv med så många valmöjligheter som möjligt. Dessutom är det utav vikt att en del av lärdomarna vi drar från forskningen kring TBI hos barn och unga kan appliceras på TBI hos vuxna samt identifiera vissa av det gemensamma nämnarna med till exempel de neurodegenerativa sjukdomarna och därmed möjliggöra en förbättrad terapi mera globalt.

– Att ha möjlighet att förbättra den plats man föddes till och lyckas efterlämna ett arv som gör en skillnad i positiv bemärkelse.

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.
Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Malin Parmar forskar om hur stamceller kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom.

Hjärnforskning kan ge framtidens behandlingsformer

Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta