Hjärnfonden bidrar med hopp om svar på gåtan om Alzheimers sjukdom

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Han har arbetat med en stor befolknings­undersökning om åldrande i 33 år. Redan på 90-talet gjorde hans grupp flera framsteg som fick internationellt genomslag – fram­förallt genom att finna kopplingar mellan högt blodtryck och Alzheimers sjukdom.

Ni har gjort viktiga Alzheimersupptäckter också på senare tid?

– Genom stöd från bland annat Hjärnfonden kunde vi för ett par år sedan visa att människor har särskilda förändringar i rygg­vätskan redan 20 år innan sjukdomen bryter ut. Vi har också sett att 40 procent av helt normala 70-åringar har den här typen av föränd­ringar. Men långt ifrån alla av dessa 40 procent utvecklar demens.

Vad ska ni gå vidare med nu?

– Det som nu är en av våra största frågor, där vi vill fortsätta med hjälp av det nya forskningsstödet, är att titta på huruvida de här personerna kommer att fortsätta att vara normala. Och vad som annars är utmärkande hos dem som får en demenssjukdom.

Hur kan det bidra till bättre behandling?

– Vi försöker ju identifiera faktorer, att ta reda på vad som gör att vissa får och andra inte får demens. Man kan till exempel tänka sig att om man har de här förändringarna så blir det viktigare att man lägger om kost, motion och sömnvanor. Alla riskfaktorer kan då bli intressanta att titta på.

Hur viktigt är det med forskningsstöd från Hjärnfonden?

– Det har haft en stor betydelse, annars hade vi nog inte kommit så långt som vi har gjort. Det här är en fråga som hela världen jagar svaret på: vad är det som händer 15–20 år innan man blir dement. Och jag hoppas att vi är på rätt väg nu. Men det kan ta år, och det är därför allt stöd till hjärnforskningen är så viktigt.