Hjärnfonden
Ge en gåva

Flera studier påvisar ett samband mellan regelbunden motionsträning och minskad risk för demens, så sätt på dig promenadskorna och ge dig ut.

Forskarnas 10 enkla sätt att förebygga demens

En tredjedel av alla demenssjukdomar skulle kunna förebyggas genom att göra små förändringar i hur vi lever. Men börja gärna i tid. Att kunna eliminera några av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av till exempel Alzheimers sjukdom är enkelt och effektivt för människor i alla åldrar.

Med några enkla livsstilsförändringar som att äta mer grönsaker, sluta röka och börja lägga pussel kan du minska risken att drabbas av demenssjukdom. När några av världens mest framstående neuroforskare samlades på den årliga Alzheimer’s Associations internationella konferens i London i somras presenterade de en lista med 10 enkla livsstilsförändringar varje människa kan göra för att förebygga risken att drabbas av demens.

– De nya rönen är väldigt spännande, säger Maria Carrillo, chefsforskare på Alzheimer’s Association. Många människor har en god chans att på individnivå minska risken för kognitiv försämring och demens genom att göra några hälsosamma livsstilsförändringar. På en global nivå skulle en förändring i hur vi lever våra liv också innebära en enorm sänkning av de kostnader som Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar kostar samhället idag.

Ge en gåva till den livsviktiga Alzheimerforskningen

Forskarnas lista: 10 sätt att hålla din hjärna i trim

Svettas.
Regelbunden motionsträning som får upp pulsen och ökar blodflödet till hjärnan och resten av kroppen är bra för dig. Flera studier har påvisat sambandet mellan fysisk aktivitet och minskad risk för demens, så sätt på dig löpskorna och ge dig ut i spåret.

Sätt näsan i en bok.
Utbildning på alla olika nivåer har visat minska risken för demens och för en försämrad kognitiv förmåga, det vill säga att kunna tänka, känna och lära. Så damma av pluggpennan och gå en kurs på till exempel Komvux eller universitetet online.

Fimpa.
Det finns starka bevis för att rökning ökar risken för försämrad kognitiv förmåga. Att sluta röka minskar risken till samma nivå som för de som aldrig rökt.

Lyssna till ditt hjärta.
Studier visar att riskfaktorerna för hjärtsjukdom och stroke, som fetma, högt blodtryck och diabetes, även påverkar din kognitiva hälsa negativt. Så ta hand om ditt hjärta, och din hjärna kommer att tacka dig.

Akta huvudet!
Att slå i huvudet ordentligt ökar risken för kognitiva besvär och demens. Så använd säkerhetsbälte på vägarna och hjälm på cykeln eller hästen.

Rätt bränsle.
En hälsosam och välbalanserad diet med mindre fett och mer frukt och grönsaker minskar risken för kognitiv ohälsa.

Ta sovmorgon.
Sömnbrist på grund av problem som till exempel sömnapné kan leda till svårigheter att minnas och tänka.

Ta hand om din mentala hälsa.
En del studier påvisar ett samband mellan depression och ökad kognitiv ohälsa. Så var inte rädd för att söka hjälp om du känner dig nedstämd, har ångest eller lider av annan psykisk ohälsa. Och försök att inte stressa för mycket.

Umgås och ha trevligt.
Socialt engagemang gör hjärnan glad. Gör sånt du tycker är kul och meningsfullt för just dig. Engagera dig i den lokala schackklubben eller jobba som volontär på katthem, börja sjung i kör eller bara träffa släkt och vänner.

Utmana dig själv.
Gnugga geniknölarna och aktivera ditt sinne. Konstruera en ny möbel, lägg ett svårt pussel, skapa något konstnärligt. Spela spel som tvingar dig att tänka strategiskt. Att utmana din hjärna ger dig både kort- och långsiktiga kognitiva fördelar.

Varje år insjuknar ca 25 000 personer i Sverige i demenssjukdomar. Risken är stor att det nästa år är någon just du känner. Forskarna börjar nu sakta närma sig svaret på demensgåtan. Vill du hjälpa dem på traven så är en gåva till hjärnforskningen det enklaste sättet.

Källa: Alzheimer’s Association
http://www.alz.org/brain-health/10_ways-to-love-your-brain.asp
https://www.alz.org/aaic/releases_2017/AAIC17-Thurs-briefing-Lancet-Global-health-policy.pdf

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
En pressbild från Göteborgsvarvet med fyra personer som springer in i mål.

Spring Göteborgsvarvet för hjärnforskningen

Den 18 maj är det dags för Göteborgsvarvet 2024. Hjärnfonden är en av sex officiella organisationer som du kan välja att springa för och samtidigt stötta till hjärnforskningen. Anmäl dig senast 30 april.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta