Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 3 minuter

Forskarnas 10 enkla sätt att förebygga demens

En tredjedel av alla demenssjukdomar skulle kunna förebyggas genom att göra små förändringar i hur vi lever. Men börja gärna i tid. Att kunna eliminera några av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av till exempel Alzheimers sjukdom är enkelt och effektivt för människor i alla åldrar.

Ett äldre par promenerar utomhus.

Flera studier påvisar ett samband mellan regelbunden motionsträning och minskad risk för demens, så sätt på dig promenadskorna och ge dig ut.

Med några enkla livsstilsförändringar som att äta mer grönsaker, sluta röka och börja lägga pussel kan du minska risken att drabbas av demenssjukdom. När några av världens mest framstående neuroforskare samlades på den årliga Alzheimer’s Associations internationella konferens i London i somras presenterade de en lista med 10 enkla livsstilsförändringar varje människa kan göra för att förebygga risken att drabbas av demens.

– De nya rönen är väldigt spännande, säger Maria Carrillo, chefsforskare på Alzheimer’s Association. Många människor har en god chans att på individnivå minska risken för kognitiv försämring och demens genom att göra några hälsosamma livsstilsförändringar. På en global nivå skulle en förändring i hur vi lever våra liv också innebära en enorm sänkning av de kostnader som Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar kostar samhället idag.

Forskarnas lista: 10 sätt att hålla din hjärna i trim

Svettas.

Regelbunden motionsträning som får upp pulsen och ökar blodflödet till hjärnan och resten av kroppen är bra för dig. Flera studier har påvisat sambandet mellan fysisk aktivitet och minskad risk för demens, så sätt på dig löpskorna och ge dig ut i spåret.

Sätt näsan i en bok.

Utbildning på alla olika nivåer har visat minska risken för demens och för en försämrad kognitiv förmåga, det vill säga att kunna tänka, känna och lära. Så damma av pluggpennan och gå en kurs på till exempel Komvux eller universitetet online.

Fimpa.

Det finns starka bevis för att rökning ökar risken för försämrad kognitiv förmåga. Att sluta röka minskar risken till samma nivå som för de som aldrig rökt.

Lyssna till ditt hjärta.

Studier visar att riskfaktorerna för hjärtsjukdom och stroke, som fetma, högt blodtryck och diabetes, även påverkar din kognitiva hälsa negativt. Så ta hand om ditt hjärta, och din hjärna kommer att tacka dig.

Akta huvudet!

Att slå i huvudet ordentligt ökar risken för kognitiva besvär och demens. Så använd säkerhetsbälte på vägarna och hjälm på cykeln eller hästen.

Rätt bränsle.

En hälsosam och välbalanserad diet med mindre fett och mer frukt och grönsaker minskar risken för kognitiv ohälsa.

Ta sovmorgon.

Sömnbrist på grund av problem som till exempel sömnapné kan leda till svårigheter att minnas och tänka.

Ta hand om din mentala hälsa.

En del studier påvisar ett samband mellan depression och ökad kognitiv ohälsa. Så var inte rädd för att söka hjälp om du känner dig nedstämd, har ångest eller lider av annan psykisk ohälsa. Och försök att inte stressa för mycket.

Umgås och ha trevligt.

Socialt engagemang gör hjärnan glad. Gör sånt du tycker är kul och meningsfullt för just dig. Engagera dig i den lokala schackklubben eller jobba som volontär på katthem, börja sjung i kör eller bara träffa släkt och vänner.

Utmana dig själv.

Gnugga geniknölarna och aktivera ditt sinne. Konstruera en ny möbel, lägg ett svårt pussel, skapa något konstnärligt. Spela spel som tvingar dig att tänka strategiskt. Att utmana din hjärna ger dig både kort- och långsiktiga kognitiva fördelar.

Varje år insjuknar ca 25 000 personer i Sverige i demenssjukdomar. Risken är stor att det nästa år är någon just du känner. Forskarna börjar nu sakta närma sig svaret på demensgåtan. Vill du hjälpa dem på traven så är en gåva till hjärnforskningen det enklaste sättet.

Läs mer om demens

Källor

Ge en gåva till den livsviktiga demensforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta