Hjärnfonden
Ge en gåva

Nytt sätt att angripa Alzheimers sjukdom

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att projektet fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Kan du enkelt beskriva er forskning?
– Vi har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. På så sätt förhindras plackbildning och, i djurförsök, även sjukdom.

Proteinläkemedel är på stark frammarsch, på vilket sätt sticker ni ut?
– Det vanliga för proteinläkemedel är idag att ta fram antikroppar, men det har visat sig svårt att hitta ett bot mot Alzheimers sjukdom med denna strategi. Än så länge tycks våra proteiner ha mycket färre, eller rent av inga, biverkningar. Dessutom är de väsentligt mindre, vilket skulle göra dem mycket lättare att administrera för vården.

Vilka framsteg hoppas du på?
– I bästa fall lägger vi grunden för ett läkemedel som förebygger Alzheimers sjukdom. Vi botar inte, men kan hindra sjukdomen från att bryta ut. För att det ska lyckas behöver vi också bättre screeningmetoder, men även där ser utvecklingen lovande ut.

Vad har Hjärnfondens forskningsstöd betytt för er?
– Det har varit helt instrumentalt för att vi ska kunnat arbeta fokuserat. Men väldigt viktigt är också att det fungerar som en kvalitetsmarkör och dörröppnare. Till exempel ledde bidraget till att vi senare fick en större donation från en privatperson. Den här typen av hjärnforskning är väldigt dyr, därför är varenda krona viktig.

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta