Hjärnfonden
Ge en gåva

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens.

Han för demensforskningen framåt på flera sätt

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens. Han hoppas att det arbetet kan göra det enklare att få fram botemedel. Din gåva gör att kampen mot demens går snabbare!

Du har inriktat dig på så kallade biomarkörer, kan du berätta mer?
– För att upptäcka demens tidigt, innan det går att se på röntgenbilder, skulle vi behöva ta tester på hjärnvävnad. Och det säger sig självt att det inte går. Därför försöker vi hitta särskilda molekyler som är tecken på sjukdom. De molekylerna kallas biomarkörer och finns i olika kroppsvätskor, eftersom de läcker ut från sjuka hjärnceller.

Vad är fördelarna med att kunna göra en tidigare diagnos?
– I fallet med frontallobsdemens så påverkar sjukdomen ofta ork och lust. Dessutom drabbas ofta ganska unga människor. Många får därför en psykiatrisk diagnos, som depression. Det leder till onödiga behandlingar och utdragen ovisshet. Men den stora fördelen är att det kan skynda på utvecklingen av effektiva läkemedel.

Hur kan biomarkörerna bana väg för ett botemedel?
– Vi tror att de kan göra läkemedelstesterna både snabbare och billigare.Först säkerställer biomarkörerna att man tar in patienter med ”rätt” diagnos. Sedan kan förändrade halter av dessa molekyler hos patienterna påvisa att behandlingen fungerar.

Varför är just denna hjärnforskning viktig?
– Det handlar om en elak sjukdom som förstör livet för många, jag har sett hela familjer bryta samman. Och idag kan vi inte göra ett dugg för patienterna. Det behövs ett genombrott. Vi ser nu väldigt spännande resultat från vår forskning, det ger mig hopp. Samtidigt behövs det ständigt mer resurser, därför är stödet från Hjärnfonden så viktigt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Hanna Lidén.

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta