Anders Wimo, adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning vid Karolinska Institutet.
Utan botemedel mot demens har samhället gigantiska utmaningar
Anders Wimo har forskat på demenssjukdomar sedan 80-talet, parallellt med arbetet som allmänläkare. Hans forskning har fokuserat på de olika demensformernas utbredning, kostnader och riskfaktorer.
Varför ökar antalet demenssjuka så kraftigt?
– Antalet drabbade kommer enligt vår prognos att öka med nästan 80% på drygt 30 år. Anledningen är att befolkningen både ökar och blir äldre och att man kan leva allt längre med demens.
Vilka är de största utmaningarna för demensvården?
– Att få folk att vilja jobba inom äldreomsorg och demensvård, men också hur vi ska organisera hela ”demensinfrastrukturen”. Att kostnaderna inte ska skena är beroende av hur vårdstrukturen
förändras. De två stora kostnadsdrivarna för demensvård i Sverige är särskilt boende och den informella vården, alltså anhörigas frivilliga insatser. Bara hjärnforskningen kan definitivt lösa detta.
Vad tror du om framtiden?
– Vi behöver helt klart bättre förutsättningar för grundforskning. Visst finns det tecken på att det kan hända något på läkemedelssidan, men det är ändå långt kvar. Det som det annars talas mycket om nu är prevention. Just nu pågår flera internationella studier för att se hur livsstil påverkar risken för demens. Det är väldigt spännande.
Relaterat
Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom
Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter
Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar
25 reformförslag för framtidens alzheimervård
