Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Anders Wimo.

Anders Wimo, adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning vid Karolinska Institutet.

Utan botemedel mot demens har samhället gigantiska utmaningar

Anders Wimo har forskat på demenssjukdomar sedan 80-talet, parallellt med arbetet som allmänläkare. Hans forskning har fokuserat på de olika demensformernas utbredning, kostnader och riskfaktorer.

Varför ökar antalet demenssjuka så kraftigt?

– Antalet drabbade kommer enligt vår prognos att öka med nästan 80% på drygt 30 år. Anledningen är att befolkningen både ökar och blir äldre och att man kan leva allt längre med demens.

Vilka är de största utmaningarna för demensvården?

– Att få folk att vilja jobba inom äldreomsorg och demensvård, men också hur vi ska organisera hela ”demensinfrastrukturen”. Att kostnaderna inte ska skena är beroende av hur vårdstrukturen
förändras. De två stora kostnadsdrivarna för demensvård i Sverige är särskilt boende och den informella vården, alltså anhörigas frivilliga insatser. Bara hjärnforskningen kan definitivt lösa detta.

Vad tror du om framtiden?

– Vi behöver helt klart bättre förutsättningar för grundforskning. Visst finns det tecken på att det kan hända något på läkemedelssidan, men det är ändå långt kvar. Det som det annars talas mycket om nu är prevention. Just nu pågår flera internationella studier för att se hur livsstil påverkar risken för demens. Det är väldigt spännande.

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Hanna Lidén.

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta