Hjärnfonden
Ge en gåva

David van Bruggen, Gonçalo Castelo-Branco och Ana Mendanha Falcão. Foto: Eneritz Agirre

Nya ledtrådar till uppkomsten av MS

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av  av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.

I Sverige har cirka 18 000 människor MS och ungefär 1 000 nya personer insjuknar varje år. Internationellt handlar det om 2,5 miljoner människor som lever med sjukdomen. Vid MS angriper immunförsvarets vita blodkroppar det isolerande fettämnet myelin som omger nervtrådarna i hjärnan. Denna attack försvårar för nervimpulserna att ledas fram på rätt sätt och leder till sjukdomssymtom.

Anledningen till varför immunförsvaret angriper myelinet är okänd. Nu visar en studie från forskare på Karolinska Institutet att de celler som tillverkar myelinet, oligodendrocyterna, kan spela en oväntad roll. Oligodendrocyter är en av de vanligaste celltyperna i hjärnan och ryggmärgen.

– Vår studie ger ett nytt perspektiv till uppkomsten och utvecklingen av multipel skleros. I dagens behandlingar fokuserar man främst på att hämma immunförsvaret. Men nu kan vi visa att även en typ av celler som finns i hjärnan och ryggraden, de så kallade oligodendrocyter, har en viktig inverkan på sjukdomen, säger Gonçalo Castelo-Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Myelinet städas bort

Forskarna har visat att en delmängd av oligodendrocyter, såväl som deras förfäderceller (progenitorceller), har mycket gemensamt med immuncellerna. Bland annat kan de delta i arbetet att städa bort det myelin som skadas på grund av sjukdomen, på ett sätt som liknar hur immuncellerna arbetar. Oligodendrocyternas förfäderceller kan även interagera med immuncellerna och få dem att förändra sitt beteende.

– Vi ser även att de gener som identifierats som de som ger en mottaglighet för multipel skleros finns aktiverade i oligodendrocyterna och deras förfäderceller, säger Ana Mendanha Falcao, som tillsammans med David van Bruggen, båda forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, är försteförfattare till studien.

– Sammantaget pekar detta på att dessa celler har en viktig roll, antingen vid uppkomsten av sjukdomen eller i själva sjukdomsförloppet, säger David van Bruggen.

Öppnar upp för nya behandlingar av MS

I studien har forskarna använt den nyligen utvecklade tekniken enkelcells-RNA-sekvensering. Tekniken gör det möjligt att få en ögonblicksbild av genaktiviteten i enskilda celler, och på ett mycket bättre sätt än tidigare särskilja olika celltyper från varandra. Detta har gjort det möjligt att identifiera olika roller och funktioner hos de olika cellerna.

Forskningen har till större delen gjorts på möss men vissa av resultaten är även säkerställda hos människan.

– Nu fortsätter vi med vidare studier för att ytterligare kartlägga vilken roll oligodendrocyterna och deras förfäderceller har vid multipel skleros. Ytterligare kunskap kan i en förlängning öppna för utvecklingen av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Källa: Pressmeddelande från Karolinska Institutet
Studien publicerades i Nature Medicine i november 2018
Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Erik Sanders åkte longboard runt Sverige för MS-forskningen

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcellstransplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta