Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Foto: Kennet Rouna

Lästid: 2 minuter

Hjärnforskning kan ge framtidens behandlingsformer

Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.

Malin Parmar i ett cell-labb i skyddskläder och ett blått ljus.

Malin Parmar i cellabbet vid Lunds universitet.

Profilbild på Malin Parmar, talare på Hjärnans dag 2023.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Stamceller reparerar hjärnan

Malin Parmar, professor vid Lunds universitet, är världsledande inom forskning på transplantation av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ned – stamcellerna är tänkta att ersätta dessa nervceller.

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom, som vanligen debuterar mellan 55 och 60 års ålder.

– Vi producerar just nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter. Vi hoppas kunna transplantera de första patienterna om 12-18 månader, säger Malin Parmar.
Hennes forskargrupp utvecklar hela tiden nya metoder för att reparera hjärnan. Mest spännande just nu är möjligheten att ”omprogrammera” hudceller till nervceller – så att man kan utgå från patientens egna celler vid en transplantation.

– På sikt hoppas vi dessutom kunna skapa nya nervceller direkt på plats i den delen av hjärnan där de behövs.

Porträtt av Peter Andersen.

Peter Andersen, professor och ALS-forskare vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Läkemedel mot den obotliga sjukdomen ALS

Varje år insjuknar cirka 400 svenskar i ALS. Den dödliga sjukdomen orsakas av att nervceller skadas när det blir fel på proteinet SOD1 – så att det bildar klumpar.

Peter Andersen, professor vid Umeå universitet, är en av världens främsta ALS- forskare. Och han är optimistisk.

Han ser just nu flera intressanta behandlingsformer. Själv har han deltagit i studier av ett läkemedel som motverkar uppkomsten av fel hos SOD1.

– Det är ett väldigt intressant läkemedel som nu kommer att testas i en större grupp patienter. I de tidigare studierna klarade sig de patienter som fick läkemedlet klart bättre än de som inte fick det, säger Peter Andersen.
För att se om behandlingen fungerar kommer Peter Andersens forskningsgrupp att undersöka om mängden ”felaktigt” SOD1 i ryggmärgsvätskan minskar hos de patienter som har fått läkemedlet. De kommer också att analysera proteinet i celler de har isolerat från patienter med ALS.

– Där undersöker vi hur felet hos SOD1 uppstår och testar om olika experimentella läkemedel har effekt på detta. Det blir som en läkemedelsprövning på cellnivå.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta