Hjärnfonden
Ge en gåva
Malin Parmar i ett cell-labb i skyddskläder och ett blått ljus.

Malin Parmar i cellabbet vid Lunds universitet. Foto: Kennet Rouna

Hjärnforskning kan ge framtidens behandlingsformer

Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.

Stamceller reparerar hjärnan

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Malin Parmar, professor vid Lunds universitet, är världsledande inom forskning på transplantation av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ned – stamcellerna är tänkta att ersätta dessa nervceller.

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom, som vanligen debuterar mellan 55 och 60 års ålder.

– Vi producerar just nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter. Vi hoppas kunna transplantera de första patienterna om 12-18 månader, säger Malin Parmar.
Hennes forskargrupp utvecklar hela tiden nya metoder för att reparera hjärnan. Mest spännande just nu är möjligheten att ”omprogrammera” hudceller till nervceller – så att man kan utgå från patientens egna celler vid en transplantation.

– På sikt hoppas vi dessutom kunna skapa nya nervceller direkt på plats i den delen av hjärnan där de behövs.

 

 

Läkemedel mot den obotliga sjukdomen ALS

Peter Andersen, professor och ALS-forskare vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Varje år insjuknar cirka 400 svenskar i ALS. Den dödliga sjukdomen orsakas av att nervceller skadas när det blir fel på proteinet SOD1 – så att det bildar klumpar.

Peter Andersen, professor vid Umeå universitet, är en av världens främsta ALS- forskare. Och han är optimistisk.

Han ser just nu flera intressanta behandlingsformer. Själv har han deltagit i studier av ett läkemedel som motverkar uppkomsten av fel hos SOD1.
– Det är ett väldigt intressant läkemedel som nu kommer att testas i en större grupp patienter. I de tidigare studierna klarade sig de patienter som fick läkemedlet klart bättre än de som inte fick det, säger Peter Andersen.
För att se om behandlingen fungerar kommer Peter Andersens forskningsgrupp att undersöka om mängden ”felaktigt” SOD1 i ryggmärgsvätskan minskar hos de patienter som har fått läkemedlet. De kommer också att analysera proteinet i celler de har isolerat från patienter med ALS.

– Där undersöker vi hur felet hos SOD1 uppstår och testar om olika experimentella läkemedel har effekt på detta. Det blir som en läkemedelsprövning på cellnivå.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta