Internationella MS dagen

I Sverige finns det cirka 18 000 personer som har MS. Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.

När myelinet förstörs uppstår en inflammation som kan skada nervtrådarna och ge ärrbildning.  Beroende på vilka nervceller som angrips får du olika symptom. Vad som orsakar MS är inte känt men både arv och miljö spelar roll. I dag finns ingen medicin som botar sjukdomen men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans och synrubbningar. Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer. Det finns en stor variation i hur allvarligt förloppet av MS är, från milda former till mer besvärliga förlopp.

MS diagnosticeras av en neurolog som bedömer de neurologiska funktionerna, tar ett ryggvätskeprov och undersöker hjärnan med en magnetkamera.

Vad som orsakar MS är inte känt men ungefär en femtedel  av de som har MS har en nära släkting som också har sjukdomen. Forskarna har identifierat mer än hundra genvarianter som påverkar risken för att få MS. Rökning ökar risken att få MS, liksom körtelfeber och övervikt i tonåren.