MS är vanligare hos kvinnor. I Sverige har cirka 20 000 personer MS och det är vanligare hos kvinnor än män.

Internationella MS dagen

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

I Sverige finns det cirka 18 000 personer som har MS. Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.

När myelinet förstörs uppstår en inflammation som kan skada nervtrådarna och ge ärrbildning.  Beroende på vilka nervceller som angrips får du olika symptom. Vad som orsakar MS är inte känt men både arv och miljö spelar roll. I dag finns ingen medicin som botar sjukdomen men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans och synrubbningar. Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer. Det finns en stor variation i hur allvarligt förloppet av MS är, från milda former till mer besvärliga förlopp.

MS diagnosticeras av en neurolog som bedömer de neurologiska funktionerna, tar ett ryggvätskeprov och undersöker hjärnan med en magnetkamera.

Vad som orsakar MS är inte känt men ungefär en femtedel  av de som har MS har en nära släkting som också har sjukdomen. Forskarna har identifierat mer än hundra genvarianter som påverkar risken för att få MS. Rökning ökar risken att få MS, liksom körtelfeber och övervikt i tonåren.

 

Stöd forskningen om MS

 

Relaterat

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.

Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.
Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.

En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

MS-dagen den 30 maj

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

”Jag önskar att alla förstod att man inte är lat som inte kan göra vissa saker”

Nikki Kjellsson är 28 år och lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Den 13 december 2016 fick hon diagnosen, kort efter att hon fyllt 25 år. Det blev en speciell jul, full av oro och funderingar kring framtiden.