Hjärnfonden
Ge en gåva
MS är vanligare hos kvinnor.

I Sverige har cirka 20 000 personer MS och det är vanligare hos kvinnor än män.

Internationella MS dagen

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

I Sverige finns det cirka 18 000 personer som har MS. Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.

När myelinet förstörs uppstår en inflammation som kan skada nervtrådarna och ge ärrbildning.  Beroende på vilka nervceller som angrips får du olika symptom. Vad som orsakar MS är inte känt men både arv och miljö spelar roll. I dag finns ingen medicin som botar sjukdomen men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans och synrubbningar. Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer. Det finns en stor variation i hur allvarligt förloppet av MS är, från milda former till mer besvärliga förlopp.

MS diagnosticeras av en neurolog som bedömer de neurologiska funktionerna, tar ett ryggvätskeprov och undersöker hjärnan med en magnetkamera.

Vad som orsakar MS är inte känt men ungefär en femtedel  av de som har MS har en nära släkting som också har sjukdomen. Forskarna har identifierat mer än hundra genvarianter som påverkar risken för att få MS. Rökning ökar risken att få MS, liksom körtelfeber och övervikt i tonåren.

 

Stöd forskningen om MS

 

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta